Frukostträning med filmer

Igår blev det en ordentlig frukostträning med hundarna. Frukostträning är verkligen en bra träning och jag upskattar den mer och mer och dessutom blir hundarna så glada när de får jobba för maten. Den här dagen tog jag ut träningen utomhus med alla vovvarna.

Segra var först ut. Det blev en hel del träning på baklängesfot, och en del av den träningen får ni se nedan. Vi tränade även på uppbindning (vilket hon skötte alldeles strålande, och bjud nästan genast på att sitta ner lugnt). Och så blev det lite stå-träning, både frivilligt stå (med snabba belöningar) och stå med omvänt lockande. Vi avslutade med lite fokusövning med henne vid sidan. Här fick vi fin störning av att min mobil som låg en bit bort började ringa. Men hon höll koncentrationen fint ändå, min lilla pärla. Det enda som inte gick så bra med passet var att hon inte var så sugen på att leka nu när hon var så inställd på att få sin mat. Någonting att jobba på absolut.

När Segras mat var slut var det Zazzis tur att få komma ut och leka lite. Vi började med lite kamplek. Zazzis kamplek är ju någonting som jag har shejpat in mer eller mindre från scratch. Nu ser det dock riktigt bra ut och hon låter som ett litet vilddjur. Jag lade på lite olika svårigheter i kampleken för henne idag. Så som att t ex kräva lite längre kamplek innan klick och mat. Vi gick sedan vidare till lite lydnadsträning. Hon är tokhet i fotgåendet och ligger alldeles för långt fram, men jag tar inte tag i det ordentligt eftersom vi egentligen inte har några direkta planer med vår lydnadsträning. Det är lite kul att träna lydnad med Zazzi. Hon är lite smågalen och vill göra allt fortfort. Läggande under gång är hennes paradnummer (om det inte vore för fotgåendet innan). Jag kan bara drömma om att få ett lika snabbt läggande med Vinna. Här kommer filmen på vårt lilla lydnadspass:

När Zazzi hade ätit upp all sin mat var det Miras tur. Med henne blev det lite fotgående, lek och ligg-sitt (hon vet verkligen inte vad ”sitt” betyder när hon ligger ner). Hon jobbade på fint. Är inte lika tokladdad som Zazzi.

Sedan var det dags för Vinna att få komma ut. Vi började med lite apportering med dirigering. Det börjar arta sig.

Sedan gick vi vidare till framförgående. Jag vill få henne lite mer medveten om min position och att hon ska gå precis rakt framför mig och ingen annanstans. Framförgåendet i sig är väl egentligen inga större problem, men ibland kan hon ha en tendens att dra ut åt framförallt vänster. Ibland bara litegrann, ibland mycket. Jag har nu shejpat om lite och lagt min belöning på ett annat sätt än tidigare. Här kommer en film på en del av träningen:

Därefter blev det krypträning. Vi har precis flyttat träningen till utomhus och nja… det går väl sådär.. Här kommer en film på den träningen:

 

Vi avslutade med lite fotgående och ställande och sättande under gång. Fotgåendet börjar jag bli riktigt nöjd med. Bra fokus och attityd, bra position (ligger inte så långt fram längre och tränger inte alls). Gjorde även två läggande under gång, men kameran dog precis när jag skulle påbörja dem så de är inte med på filmen:

Klossträning med film

Under helgen tog jag upp Segras klossträning igen. Hon lär sig fort den lilla tokan. Hon är en skön liten tjej som verkligen älskar att få jobba lite och går in helhjärtat med fin intensitet i träningen. Klossträningen tycker hon är sååå kul! På bara några få träningspass tycker jag att vi har fått stora framsteg. Vi har framförallt jobbat med vänstersvängen på klossen. Vi har bara kört ett litet pass tidigare med ingångsträning på klossen. Trots detta fattar hon principen riktigt bra mot slutet av passet på filmen då jag testar ingångar också.

 

Vallträning med film

Jaha, då var vi hemma från den tredje vallträningen sedan Vinnas långa vallpaus på 4 månader. Det är totalt den 11:e gången vi vallar hos Carin. Det är verkligen nyttigt att filma. Blir irriterad när jag ser missarna jag gör, men jag lär mig ju (förhoppningsvis) på det. Dagens pass kändes helt okej, om än lite förvirrat. Den här gången skulle vi jobba oss ut från staketet efter en liten stund och hålla oss lite mer i rörelse och försöka hitta balansen. Idag blev det lite mer ostyrigt och mera spring. Eller ostyrigt ska jag väl egentligen inte säga att det var. Vinna lyssnade faktiskt ganska bra egentligen. Bara det att det gick lite fort bitvis och då blir jag stressad och vet inte riktigt vad jag ska göra. Men det kommer väl antar jag. Idag skällde lilla Vinna en del också. Det var ett tag sedan hon gjorde.

Lyxa, Avila och Segra var med också. De fick allihop köra varsitt pass hos fåren. Segra fick börja. Hon började fint med att nog visa lite mer intresse för fåren än hon gjort tidigare. Men det övergick snabbt i ”jaga-bordercollie-leken”. Den leken var tydligen superkul idag. Det och att äta fårskit. Ett dukat smörgåsbord enligt Segra.

Avila visade fint intresse emellanåt. Hon vågade hänga med dem lite mer själv nu än hon gjorde sist jag såg henne, den lilla sötnosen. Och hon startade jättefint med att jaga efter fåren helt på egen hand. Sprang tillbaka till matte med jämna mellanrum i början för att kolla så att hon var med. Helt klart lite mer koll på vad fåren gör än min lilla Segra.

Lyxa tyckteatt fåren var riktigt häftiga. Hon jagade glatt iväg dem till granarna ganska snabbt. De där var superskojiga att jaga ju! tycktes hon säga till oss efteråt med ett stort leende i ansiktet.

Senare fick allihop även chans att titta lite på ankorna som gick i trädgården. Men där gick det ganska snabbt överstyr när valparna jagade runt dem i trädgården. Lyxa glänste återigen med sitt intresse och var den som höll fokuset på dem bäst. Hon traskade runt runt med dem i trädgården. Segra hängde på så gott hon kunde, men hamnade mest fel. Avila fick sig ett eget försök sedan på ankorna. Men fåren var roligare tyckte hon.

Film på Vinnas första pass:

Vinnas andra pass:

Segras pass med fåren:

Avilas pass med fåren:

Lyxas pass med fåren:

Ankracet:

Running Moose

Körde för ett litet tag sedan Vinnas tredje pass med Running Moose på kontaktfältsträningen. Känns som att vi fick ett genombrott i träningen. Mot slutet av passet (eller passen får jag väl säga pga pauserna) blev det riktigt bra och hon träffade kontaktfältet fint varenda gång. Tummen upp för detta. Testade även med ett hopphinder före balansen och det gick lika bra. Går det lika bra nästa gång jag tränar är det dags att sänka den lite.

Första spåret

Fina Segra med sin apport

Lilla Segra fick gå sitt allra första personspår förra veckan. Förutsättningarna var inte de enklaste för henne. Spåret blev lite svårt och jag valde att chansa och testa hejvilt med henne. Det blev ett ca 5o m långt spår med tre spårapporter och en böj. Vi höll till i hagen bakom ladugården här hemma och det var högt gräs för henne att jobba sig igenom.

Men den lilla pärlan löste det hela fint tycker jag. I början fattade hon väl inte riktigt vad vi höll på med, men intresset ökade efter hand. De två första apporterna hjälpte jag henne lite med, men hon blev jätteglad när hon fick tag på dem och grep dem gärna. Efter andra apporten var suget i spåret bättre och hon jobbade superfint i spåret. Tappade spåret på ett ställe och där var det riktigt intressant att studera henne. Hon jobbade som sjutton för att hitta det igen. Gav inte upp i första taget inte och bad absolut inte om hjälp. Var väldigt lik Vinna med det här. Hon hittade duktigt spåret igen (jobbade fint med vinden för att hitta det) och när hon kom fram till slutapporten blev hon jätteglad och grep den direkt helt på egen hand! Duktig lillfia! Kanske kan bli en liten spårhund av den här tjejen 🙂

Segra med slutapporten