september 2011 – Vinnabloggen

Älsklingar

I onsdags åkte jag på influensa och låg sedan snabbt däckad i sängen med hög feber. Fick ställa in min instruktörsutbildningar jag skulle haft på fredagen och lördagen. Höjden av timing tänkte jag, eftersom jag nu äntligen har kommit med på en lägre klass spår för första gången och den skulle gå idag, söndag. Typiskt om jag ligger hemma i influensa då. Men envis som jag är intalade jag mig att jag skulle vara frisk till lördagen (då vi skulle tävla agility i Karlstad) och brukstävlingen tänkte jag inte missa om jag så skulle behöva krypa runt spåret.

Tack och lov gick febern ner lagom till lördagen. Funderade dock lite på hur det skulle gå med tanke på att jag var helt slut efter att ha gått typ 400 meter på plan mark fram till tävlingsplatsen. Satt på en stol mest hela dagen på tävlingsplatsen, invirad i en skön filt. Jag frös, jag var varm, jag frös, jag var varm osv…

En femteplats i agilityklass 3 och en fjärdeplats i hoppklass 3, med en SM-pinne i hoppklassen blev det till slut trots allt med Vinna. Efter första loppet var jag tvungen att sätta mig ner direkt när jag kom i mål. Kände mig lite snurrig. Men sedan gick det lättare. Bra dag och det var helt klart värt att chansa på att jag skulle vara tillräckligt frisk för att köra.

Hem på kvällen/natten för att göra sig redo för brukstävling i Skövde idag. Hann inte bli många timmars sömn och det kändes väl sådär när man vaknade på morgonen och skulle iväg och tävla bruks. Spåret kände jag mig inte så orolig för, men lydnadsmomenten var det värre med. Har inte hunnit träna ordentligt och den träningen jag hade planerat göra den här veckan för att få till momenten behjälpligt uteblev ju när jag knappt kunde resa mig ur sängen pga febern. Man kan alltid chansa, tänkte jag. Hon kunde ju momenten rätt bra för några år sedan i alla fall…

Vi drog startnummer två och tävlingen skulle köras i följande ordning: spår, lydnad, budföring, platsliggning.

Åkte ut på spåren. Blev lite nervös när jag såg att vår spårstart skulle ske på ett öppet fält. Men Vinna kan man alltid lita på. Hon gjorde ett sånt där riktigt klockrent påsläpp där hon nog knappt lämnade spårkärnan en cm ens. Hon såg kul ut när hon kom till första vinkeln och utan tvekan bara vinklade exakt 90 grader (liksom i kroppen till och med) och linan låg i en snygg rät vinkel när jag kom dit. Soklar 10:a på påsläppet alltså 😀

Vi plockade en apport utan problem, regnet började dock tillta. Plockade en apport till och regnet hade ökat ytterligare i styrka. Vi var fortfarande kvar ute på den öppna ängen/kalhygget/myrmarken när jag, precis när jag släppte ut henne efter andra apporten, blev halvt ihjälskrämd. Plötsligt kom det världens åskkknall och blixt samtidigt (måste ha slagit ner rätt nära) och det bara vibrerade i marken. Hade inte ens mullrat lite varnande innan dess. Där stod jag och Vinna som högsta punkt mitt ute på öppen mark. Kändes inte särskilt tryggt om man säger så. Efter det blev jag lite stressad så jag hastade på lite väl mycket, vilket resulterade i att vi missade de två nästföljande apporterna. Vi hade det verkligen helt förjäkligt på spåret. Efter åskan och blixten kom det nämligen världens åskskur som gjorde att man knappt såg någonting framför sig. Det forsade vatten över stackars Vinnas huvud och nos och hon fick stanna och skaka av sig det emellanåt, men oj vad fint hon kämpade på. Hursomhelst så gick resten av spåret väldigt bra och vi fick med oss resten av apporterna. 5 + slut alltså, vilket gav oss en 8:a i betyg på spåret.

Vi var två stackars ekipage som var ute på våra spår när den där rejäla åskknallen kom (det var allt, sedan kom det ingen mer… märkligt). Och jag tror att det var typ två ekipage till som fick den där hemska åskskuren också. De andra fick spöregn under sina spår. Av oss fyra första var det bara älskade lilla Vinna som klarade spåret. Vilken pärla hon är! Och då har vi bara gått typ tre spår eller något sådant i år!

Efter spåret var det dags för lydnaden. Det blev lite väl kort uppvärmning för oss så hon var inte tillräckligt bra förberedd när vi gick in, men det hade i alla fall slutat regna. Lydnaden kändes inte särskilt bra (men vi fick betyg på krypet, vilket jag inte hade väntat mig!) men hon gick väl halvokej. Kan inte begära mer med så dålig träning och förberedelser.

Domare: Bengt-Evert Hall & Christina Abrahamsson

Linförighet: 9,5 & 8
Framförgående 9,5 & 8,5
Platsläggande: 7 & 9
Inkallande: 9,5 & 10
Krypande: 5 & 6
Apportering: 9,5 & 9
Hopp: 9 & 10

Det kändes som ganska snälla poäng, men det var lika för alla och då är jag glad.

Efter lydnaden var det dags för budföringen. Jag och Vinna började. Jag blev lite ställd när vi inte fick gå fram till mottagaren utan direkt blev ombedda att ställa upp. Lydig som jag är gjorde jag som de sa, men kände mig ganska osäker. Hur sjutton skulle Vinna veta vart hon skulle springa nu då? Hon såg liksom aldrig ens mannen som stod där 100 m bort vid skogsbrynet. Men ja ja, ”Marsch” sa jag och Vinna sprang glatt iväg och in till mottagaren (vinklade typ inte ens örat när de skjöt, tror bara vi har kört budföring med skott en gång i år). Väl där blev hon nog lite överrumplad över att det inte var någon hon kände och tjuvstartade tillbaka till mig när han skulle klappa henne. När jag hade gått av planen och nästa gick in kom de dock på att man ju måste få gå fram till mottagaren först, så de sa att jag skulle göra om budföringen efter de andra hade kört sin budföring. Jag var lite tveksam till om Vinna verkligen skulle springa nu när hon märkte att det ju inte var särskilt kul hos den där mannen, så snälla Malin Leandersson ställde upp på en kortkort budföring direkt efter hon hade kört sin hund. Bra att testa och få lite godis en gång i alla fall. Sedan var det dags för budföring för mig och Vinna igen. Gick och hälsade lite snabbt på mannen som var mottagare innan vi gick och ställde oss på vår plats. ”Är du redan klar med hälsandet?” ropade han efter mig när jag vände och gick mot min uppställningsplats. ”Ja, ja, det räcker så”. Det bör räcka att jag har tagit i hand och hon har fått se vem det är hon ska springa till. De behöver inte hälsa mer än så på henne. Det är hon inte intresserad av när vi är på lydnadsplanen. Vinna sprang lika fint den här gången på mitt ”Marsch” och gick fint in och satte sig fot hos mottagaren. Den här gången blev hon inte överraskad över vem som stod där så den här gången satt hon snällt kvar medan han klappade henne noggrant med bägge händer och sprang inte förrän han sa ”Marsch”. En 10:a med andra ord.

Blev lite nervös inför platsliggningen eftersom jag visste att vi hade vår uppflyttning om hon låg på platsen (men nu i efterhand ser jag att vi hade haft vår uppflyttning även om hon hade nollat platsen). Löjligt att bli nervös för platsliggningen eftersom jag tror att hon aldrig ens har tänkt tanken att gå upp där. Hon är verkligen stensäker på det momentet. Platsliggningen blev med typ 20 skott istället för 4 eftersom skjutbanan i närheten var igång under hela dagen. Inget som verkade bekomma henne alls. Däremot blev platsliggningen lite rörig och jag blev ännu mer nervös. Boxern bredvid henne for upp direkt, travade förbi schäfern den hade på sin andra sida och gick stelt fram till malletiken som låg bortanför den och ställde sig öga mot öga någon dm ifrån mallen. Matte försökte förtvivlat få in sin hund och ropade och ropade och tillslut bestämde den sig för att lämna mallen och gå till sin matte (stor eloge till ägaren som sedan gick runt och bad om ursäkt till alla medtävlande efter platsliggningen). När kanske halva tiden hade gått hade gått bestämde sig schäfern på mallens andra sida sig för att plötsligt skynda sig till sin matte och de lämnade planen de också. Duktig Malle som låg så fint trots enorma störningar. Vinna och den andra schäfern låg också fint kvar. Vinna fick en 10:a av ena domaren och en 9:a av den andra (var lite motvillig till att lägga sig ner).

Summa lydnad: 256,75 poäng (gränsen för upppflytt går vid 196 p).
Summa special: 258 poäng (gränsen för uppflytt går vid 210 p).
Summa totalt: 514,75 poäng och en 2:a placering (1,75 poäng ifrån vinnaren).

Totalt var vi 5 av 9 som klarade spåret och sedan var vi 3 som blev uppflyttade till Högre klass spår!

Är supernöjd med min lilla Vinna. Hon fick fint beröm av publiken och har verkligen ljudtestats ordentligt idag. Först med den där rejäla smällen under spåret, sedan med skott från skjutbanan under hela lydnadsprogrammet, därefter med skott under två budföringar och till sist under hela platsliggningen och tiden hon låg i bilen däremellan. Jag kan garantera att hon är totalt skottfast, och Elit likaså då hon var med hela dagen också 😀 Och så var det trevligt att se att Vinna inte stördes av mina hostattacker i varken spår eller lydnad 😉

Vill tacka Skövde BK för en väldigt trevlig tävling. Tack även till mina medtävlande som var så trevliga.

Så summa summarum: Lyckad helg trots allt. En SM-pinne i hoppklass och en uppflyttning till högre klass spår. Och så börjar jag dessutom må lite bättre nu. Även om det nu inte är så smart att åka på tävlingar när man är sjuk, så var det helt klart värt det även om jag kommer ligga däckad imorgon igen 😉