Om min avel


Kiwi, Lyxa, Vinna, Elit. Foto: Mia Oskarson

Det är både roligt och utmanande att föda upp hundar. Jag tycker att det är roligt att leta lämplig hane som matchar min tik på ett bra sätt (även om det ibland kan kännas rätt segt eftersom jag har svårt för att bli helt nöjd), det är spännande att gå i väntans tider, att ta emot valpspekulanter och försöka lista ut vilka som kan vara lämpliga valpköpare eller inte, att vara med vid födseln av nya små liv och att göra sitt allra allra bästa för att de små liven ska få en så god start i livet som möjligt. Jag älskar allt som har med valputveckling att göra och tar ledigt från jobbet så mycket som möjligt när jag har en valpkull för att kunna ge mitt allt till valparna och för att ge valparna de bästa förutsättningarna innan det är dags att flytta till sina nya hem.  Jag försöker även att vara så ärlig som möjligt mot mina valpspekulanter om vad man kan hitta i linjerna. Kort och gott: jag gör som (förhoppningsvis) så många andra uppfödare och lägger min själ i varje valpkull.

Det är kanske inte alltid så smart att göra på det viset eftersom man blir lite mer sårbar för motgångar som gäller valparna har jag märkt. Men det är så jag fungerar och så jag tänker fortsätta att göra. Valparna betyder så oerhört mycket för mig och jag vill dem alla väl. Blir någon sjuk, skadad eller på annat sätt råkar ut för något tär det på mig ungefär som om det vore min egen hund.

Även om man gör sitt allra bästa i sitt avelsarbete är det självklart att man ibland kommer bli ifrågasatt. Alla har vi olika sätt att se på saker och ting och jag kan knappast kräva att alla ska vara överens med mina val. Inte konstigt alls egentligen. Man är självklart välkommen att höra av sig till mig om man har åsikter om min avel och fråga mig om mina tankar angående min uppfödning och hundarna från min kennel.

Det jag däremot tycker är väldigt tråkigt är när man gång på gång, från flera olika håll, får höra att en och samma person pratar illa om mig, Vinna, hundarna från min uppfödning och mina valpköpare och säger saker som uppenbarligen inte är sanna. Självklart blir jag djupt besviken och ledsen när sådant händer.

När en och samma person säger att hundarna är dåliga, mentalt instabila, stressade, folkskygga osv osv, och berättar detta för alla man träffar, blir jag både ledsen, besviken och även arg för svartmåleriet. Någonting som även mina valpköpare, som får detta kastat mot sig, blir. För det drabbar ju inte bara mig, utan såklart även dem när de får höra saker om deras hundar som de älskar så högt.

Självklart kan diverse problem dyka upp på vägen när man har med hundar att göra. Allt är inte alltid en dans på rosor, och ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Och självklart finns det alltid bitar att jobba vidare på med sin avel. Men om mina hundar nu vore så katastrofalt dåliga som den här personen säger tror jag faktiskt inte att jag skulle få så otroligt mycket positiv feedback både från valpköpare och folk som har träffat hundarna, både kända och okända (och bland de som talar gott om dem hittar vi även många toppnamn inom hunderiet). Jag tror heller inte att de hade kunnat visa upp så fina MH:n som jag tycker att de har gjort eller tagit sig ut på tävlingsbanorna som de också har gjort om de nu var så dåliga.

Ovan ser vi en sammanställning av Vinnas alla avkommor som har gjort MH (13 av 15 har gjort det än så länge). Tittar vi enbart på det här så tycker jag att det är hundar som representerar rasen väl och hjälper till att föra rasen framåt. I aggressivitet ligger de strax över rasens medel och vill man ha lite enklare hundar så hade det varit lämpligt om det hade legat strax under rasens medel istället. Att ta i beaktande där är dock att det, förutom att vara en vallhund, även är en vakthund och brukshund, vilket gör att de ofta ligger lite högre på just den här biten (men för min del hade de gärna fått ligga något lägre). Däremot så ligger de över rasens medel vad det gäller socialitet, vilket jag ser som ett pluss eftersom många aussies kan ha problem just med den biten. De ligger något över rasens medel på jaktintresset. Även det bra tycker jag. När det gäller lekfullheten och nyfikenheten/orädslan så ligger de ganska rejält över rasens medel och det är jag oerhört nöjd och stolt över. Lekfullheten tillsammans med människa tycker jag varierar stort hos aussien. För min del är den lekfullheten något jag värderar högt för arbetets skull. Nyfikenhet och orädsla är också något jag vill ha ganska högt på eftersom det, i mina ögon, hjälper hundarna till att ha möjlighet att bli säkra och trygga individer som även det kan påverka arbetsegenskaperna ganska rejält. Hundar med såpass här mycket i sig kan dock kräva sin förare också, som bl.a vet hur man sätter gränser och aktiverar sin hund tillräckligt på alla plan. En aussie, och definitivt ”min” typ av aussie, är inte en go liten nallebjörn som är för alla. Den kräver sitt, och den kräver en hel del. För den som är villig att lägga all den tid i både fysisk och psykisk träning som den faktiskt kräver kan den däremot bli en alldeles ypperlig kamrat!

Utöver ovanstående sammanställning av deras MH så hittar vi även följande resultat från mina två kullar, där de 5 Vinnarna nu är 3 år och de 10 Segrarna nu är 19 månader, dvs ganska unga hundar allihop:

  • Lyxa & Kiwi är uppflyttade till högre klass spår
  • Dobby är godkänd appell spår
  • Kiwi har ett leg i Open Ducks på ASCA prov
  • Lyxa har startat i lydnadsklass elit
  • Kiwi har 1:a pris i lydnadsklass 3
  • Elit har 1:a pris i lydnadsklass 2
  • Svea har startat lydnadsklass 2
  • Ila & Melvin har 1:a pris i lydnadsklass 1
  • Dobby har startat lydnadsklass 1
  • Svea är uppflyttad till avancerad klass rallylydnad
  • Kan har startat rallylydnad
  • Kiwi och Keno tävlar i hoppklass 3
  • Kiwi tävlar i agilityklass 3
  • Lyxa tävlar i hoppklass 2
  • Lyxa & Nessie har en pinne i agilityklass 1
  • Ila har en pinne i hoppklass 1
  • Nessie tävlar i hoppklass 1
  • Svea är Svensk Viltspårchampion
  • Kan har 1:a pris öppenklass viltspår
  • Lyxa & Ila är godkända i anlagsklass viltspår
  • Lyxa är KORAD
  • Lyxa har cert på utställning
  • Kiwi, Keno, Ila, Svea & Dobby har CK på utställning
  • Elit har Excellent på utställning
  • Melvin har Very Good på utställning
  • 12 är HD-röntgade: 10 st med A, 2 med B
  • 9 är ED-röntgade: alla med 0
  • 13 är MH-beskrivna, varav 11 har godkänt skott

Jag är nöjd med och stolt över alla som har en hund från min kennel. Ni gör så mycket fint för era hundar allihop! En del har haft det lite lättare och andra lite svårare för olika saker. Jag hoppas att den som snackar så mycket skit kan tänka till en gång extra innan man gör det igen, då detta inte bara sårar mig utan även mina valpköpare.

Jag avslutar här med en liten film jag gjorde om Kiwi i natt:

God dag

Mycket god träning och möte på Göteborgs Hundarena idag.

Vinna fick kört lite inkallande med ställande och läggande, vilket gick bra. Hon fick bråttom att göra allting i högt tempo när jag hade hennes älskade pipboll. Hopp-metallapport gick mycket bra. För det mesta riktigt riktigt bra gripanden, god fart och lyckades göra rätt varje gång jag utmanade henne med VÄLDIGT svåra vinklar till apporten. Höll lite för löst i den när jag skulle ta den bara, och släppte när jag tog tag i den (ska inte släppa förrän jag säger loss, hon ska snarare hålla hårdare i den när jag tar tag i den). Så den biten får jag fila lite till på. Men jag är oerhört nöjd över hur det såg ut idag. I övrigt blev det lite fotgående, en hel del krypträning och så något sättande under gång.

Med Elit fokuserade jag allra mest på fjärren idag. Måååånga skiften blev det i slutändan. Slet mest med vårt svåraste skifte, vilket är ligg-stå. Inte för att hon inte gör det snyggt, för det gör hon. Hon vill dock helst bara fälla upp sig från ligg till stå med alla tassar låsta och det vill inte jag eftersom hon blir så lång i kroppen då och därmed får svårare att komma bak till ett bra sättande från stå. Därför vill jag att hon ska trampa till med framtassarna när hon ställer sig upp så att hon får in dem lite mer under sig. Mot slutet av passet tog jag dock ännu ett beslut angående fjärren och det är att jag ska lära henne att ställa sig upp genom att studsa upp med frambenen, ungefär så som hon gör i uppsittet, men nu till ett stående istället. Har velat lite fram och tillbaka angående detta ett tag, men nu har jag bestämt mig och det är alltid skönt. Tror att det blir tydligare för henne helt enkelt. Dock kommer det kräva ännu mer träning innan vi kommer någon vart.

Så här såg fjärren ut igår när jag körde den:

Vi körde även dold platsliggning på riktigt för första gången. Jag har bara gått ur synhåll ett par sekunder tidigare. Idag lade jag henne bredvid Tinas ridgebackhane Maddox och gick och belönade efter 10 sekunder. Men så kändes det så bra så jag testade att höja kriterierna rejält och gick sedan inte tillbaka till henne förrän efter 3 minuter. Hon låg finfint med hakan i marken hela tiden utan att lyfta huvudet en enda gång (jag stod så att jag kunde se henne i en spegel en bra bit bort). Så ibland kan det funka alldeles utmärkt att ta rejäla kliv fram i träningen om man har gjort en god grundträning innan dess. Enligt Elit var det tydligen precis samma sak om jag var dold eller synlig 😉

Sittande i grupp behöver jag dock träna mycket mer på. 30 sekunder är vi på och det är ju inte särskilt mycket. Har helt enkelt varit alltför dålig på att träna det momentet.

Elit fick även göra två hopp-apport och det gick väldigt bra. Otroligt bra gripande i farten bägge gånger. Något lågt tempo på väg tillbaka ena gången, men jag är i huvudsak nöjd.

Mötet med Tina flöt på utmärkt det också.Nya datum för en till instruktörsutbildning sattes och det känns skönt att ha det klart. Allt ska nu bara dubbelkollas med de andra instruktörena. Så snart kommer det upp en till allmänlydnadsinstruktörsutbildning på Kungliga Hundars hemsida. Håll utkik om ni är intresserade.

Sheela söker nytt hem

Lägger ut det här åt en kursdeltagare:

Sheela är 2 år i okt. Har artros i vänster bak. Men inget hon har ont av. Kan lyfta benet lite ibland bara. 75% chihuahua och 25% pappillon. Superkelig och söt vovve. Sheela passar bäst som ensamhund då hon kan bli ”bitchig”. Jag vill helst att hon kommer till någon utan barn, eller äldre barn så sheela kan få all uppmärksamhet. Hon är otroligt hängiven sin ägare. Men för hennes skull och dom andra hundarnas skull så är detta bäst.

Kontakta Johanna på mobilnummer 0738-24 83 93 om du är intresserad. Bor i Annelund.

Lydnadstävling med Elit

Idag for jag, Clas och Elit iväg till Stenungsund. Jag och Elit skulle debutera i lydnadsklass 2 och Clas skulle agera kameraman. Det är alltid lika spännande att tävla i Stenungsund. Mycket störningar och ett upplägg som inte alltid är så enkelt. Dagens klass 2 var ganska utmanande och det var intressant att se hur Elit skulle sköta det. Bl.a så gick hoppet mot rutan som lydnadsklass 3 körde på ganska nära framför och i fotgåendet blev det språngmarsch direkt efter vänsterom halt. Kul och utmanande. Men jag förstår att det även blev en del klagomål då det kanske kan vara lite väl utmanande för hundar i klass 1 och 2, som kanske inte är redo för de utmaningar de presenterades för idag. För Elits del tyckte jag mest att det var intressant att se hur hon skulle fixa det. Hon brukar inte vara särskilt störningskänslig av sig, så här fick vi ju en extra utmaning och chans att se vad vi går för.

Det var lottdragning redan vid anmälan och jag drog nummer 5 (av 7). Vi var där i god tid så vi fick gott om tid att rasta och få lite koll på upplägget. Mycket glad över tävlingsledaren som inför platsliggningen informerade om de nya reglerna angående rapportering av hund som på platsliggning går fram till annan hund och bad de tävlande tänka på detta. Väldigt bra tycker jag eftersom det kanske kan få någon att tänka till om den är lite osäker på sin hund. Visst, det kan även skapa mer nervositet såklart, men är man säker på sin hund så borde inte detta leda till alltför mycket mer nervositet, snarare tvärtom.

Platsliggningen låg mot klubbstugan där det var mycket liv och rörelse och snett framför hundarna satte även platsliggning och sittande i grupp för lydnadsklass 3 igång. Lite orolig platsliggning med en hund som gick upp direkt och sprang i full fart till matte, en hund som satte sig och lade sig igen, en hund som satte sig upp när det inte var så lång tid kvar och en hund som låg och gnällde lite emellanåt och rörde lite oroligt på sig. Men det kändes ändå rätt lugnt eftersom alla hundarna hade fokus mot sina förare.

Jag är mycket nöjd med hur Elit skötte sig. Hon var inte helt på hugget och kändes lite småloj vid uppvärmningen, men är det så här det ser ut när hon inte är riktigt på hugget så är jag väldigt nöjd ändå. Efter rutan hörde jag domaren och tävlingsledaren säga ”En väldigt genomarbetad hund” och det var roligt att få höra. Momenten flöt på fint och jag var säker på ett 1:a pris när vi klev av planen. Hon har ett väldigt fint fokus på mig min lilla Elit och jag är otroligt tacksam över detta, speciellt med tanke på att hon är så ung än. Det ska bli jätteroligt att jobba vidare med henne i lydnaden och jobba oss vidare uppåt i klasserna.

Av de 7 som var med så delades bara två 1:a pris ut (mycket, pga störningarna skulle jag tro). Ett på 161 poäng och så jag och Elit på 186 poäng. Den ena aussien som var med var dock otroligt nära ett 1:a pris. 159 poäng. Sååå surt när man är så nära. Hur som helst så var det roligt att tävla lydnad med Elit igen och så var det såklart extra kul att det gick bra och att vi vann den här gången också 😉

Domare: Lennart Pettersson

Moment och betyg. Ev. kommentar från domaren inom parentes. Egna reflektioner.

Platsliggning: 10 Mycket nöjd. Hakan i marken hela tiden även när hunden sprang till sin förare och när hundar bakom oss gick igång lite.
Fritt följ: 9 (vp). Nöjd. Lite mer finslipning och mer mognad så blir det nog bra.
Läggande: 10. Nöjd och precis som det brukar se ut.
Inkallande: 10. Nöjd. Blev lite orolig när en tävlande intill gav en massa höga stanna-kommandon mitt under Elits inkallning, men det gick ju bra ändå.
Rutan: 10. Nöjd och ungefär som det brukar se ut på träning. Lite halvdåligt tempo kanske. Rutan stod lite lurigt i skuggan men det var inga problem.
Apportering: 8 (tveksamt tagande, ojämnt tempo). Dåååligt. Men vi får helt enkelt jobba vidare. Har alldeles för stor variation i det här momentet just nu.
Hoppet: 7 (två kommandon). Fick ge ett extra hoppkommando eftersom hon tittade på hunden som jag tror var på väg till rutan framför oss, men hon släppte det fint sedan. I övrigt är jag nöjd.
Fjärrdirigering: 10. Inte tillräckligt tryck i det första uppsittet i min smak, men övriga skiften var klockrena. Kikade till lite på tl i början när papprena i pärmen trilskades och hon fick fippla lite med det, prasslade en del. Men släppte det snabbt och fokuserade på mig.
Helhetsintryck: 9. Hon jobbade fint och jag tycker nog att vi skötte oss rätt bra bägge två den här gången faktiskt.

Summa: 186 poäng, 1:a pris och klassvinst!

Aussien Yoric söker nytt hem!

Yoric heter MiVinna’s Blaeric i stamtavlan, är född i min senaste kull och är därmed 18 månader gammal. Eva Byrkjeland i Norge köpte in honom till sin kennelverksamhet för att förhoppningsvis senare kunna använda honom i avel. Eva satte ut honom på foder hos Kaja som då bodde i närheten hos Eva, men som senare pga ändrad livssituation flyttade. Yoric var Kajas första hund och en aussie är inte alltid helt enkel att börja med. Från det att han flyttade och gick in i tonåren har han utvecklats åt ett håll som inte har känts helt bra så i samråd med Kaja valde de att låta Eva ta tillbaka honom för att försöka reda upp en del av det som har blivit. För att läsa mer om Yoric och det Eva ser i honom kan ni gå in på hennes blogg här: http://lillivo.wordpress.com/2012/09/02/yoric-2/

Yoric är en härlig ung aussiekille som har massor av potential men som kräver en förare som kan och vill aktivera honom ordentligt både psykiskt och fysiskt och som är villig att jobba med de bitar som behöver vidareutvecklas hos honom, vilket bl.a innebär att kunna sätta gränser för honom. Jag har stor tilltro till att han skulle kunna bli någons utmärkta tävlingshund och vän.

Ta kontakt antingen med Eva eller mig om ni är intresserade av honom och vill veta mer.