Vad händer?

Det är en del som händer just nu. Inte så mycket utåt kanske, men hos mig själv. Zazzi har blivit dålig och det är hennes tänder som spökar. Förra veckan var jag hos veterinären ett par gånger med henne och jag var både rädd och ledsen. Var rädd för att det skulle vara det sista som jag skulle få ha henne hos mig. Men till slut fick jag i alla fall så goda nyheter som jag kunde få i det läget. Den 20:e ska en stor tand dras från henne. Pga hennes dåliga levervärden finns viss risk med operationen. Det finns en risk att hon aldrig mer vaknar upp igen.. Men då man inte hittade några tumörer i levern så verkar hon ha rätt goda chanser ändå om de skyndar sig och har henne nedsövd så kort tid som möjligt. Veterinären kändes positiv så jag får hoppas på det bästa. Så det känns ändå ganska bra just nu, men tyvärr så är timingen verkligen sämsta tänkbara för det här dock. Vi har haft ett väldigt tungt år rent ekonomiskt sett med extremt mycket oförutsedda utgifter (ca 90 000:-) som har kört vår ekonomi i botten. Men det är väl bara att bita ihop lite till. Så småningom borde det vända. Man kan väl inte ha hur mycket oflyt som helst under en alltför lång period kan jag tycka.

En annan sak som har hänt är att Yoric (Elits kullbror) har hittat ett nytt hem och det verkar gå finfint så här långt. Han har flyttat tillbaka till Sverige, vilket jag tycker är trevligt eftersom jag förhoppningsvis får större möjlighet att träffa honom igen. Man kan följa hans vardag ihop med sin nya familj här: http://yorictheaussie.blogspot.se/

Och nu till det som händer mest med mig själv. För snart 3 år sedan drabbades jag av PTSD (post traumatisk stressyndrom) med depression som följd. Jag har jobbat mig ur detta, inte helt (jag tror inte att man kan bli av med det helt) men en bit på väg i alla fall. Det här året har jag mått mycket bättre. Men i våras började jag få en massa konstiga symptom i form av utslag och svullnader. Detta har successivt eskalerat, för att för ett par månader sedan fullkomligt explodera. Jag fick till slut tid hos hudspecialist och Dermografisk Urticaria konstaterades (kallas även för skrivhud eftersom man kan skriva på huden genom att rista lite lätt och det kan bli kvar i flera timmar), vilket bl.a gör att min hud ofta inte klarar av minsta tryck som den utsätt för utan att det ger utslag och/eller svullnader. En stor orsak till detta tros vara stress. För att bli av med detta ska jag undvika salicylsyra och bensoesyra så gott det går (upptäckte dock att det finns i nästan all mat jag äter såsom t ex svartpeppar, timjan, oregano, mjölk, yoghurt, filmjölk, creme fraiche och en massa annat) eftersom det kan förvärra besvären. Jag har även fått tre olika mediciner som ska hjälpa mig. En som jag ska ta varje dag och de andra två vid behov. De andra två har jag upptäckt att jag har svårt att ta dock, eftersom jag mer eller mindre känner mig bakfull med lätt huvudvärk i ett dygn efteråt. Men framförallt så måste jag minska på min stress.

Det här var ganska hårt att få höra eftersom jag tyckte att jag hade kommit en bit på väg nu, men tydligen så hjälpte inte det utan jag måste må ännu bättre och det snart, för att slippa det här.

Jag har läst en del om det här med stress, depression och PTSD och försökt göra en del ändringar för att få ändring på det här. Jag har gått ner i arbetstid (trots det hårda slaget rent ekonomiskt som det innebär), låtit mig ha dagar då jag inte har gjort ett smack, sett till att komma igång ordentligt med hundträningen igen (eftersom det hjälper mig att må bra) och jag har lagt om min kost litegrann (även om detta föll totalt när jag fick utlåtandet om urticarian och jag blev lite vilsen). Men det här räcker uppenbarligen inte och läkaren sa att jag måste göra någonting mer och det NU!

Jag har nedsatt produktion av serotonin, dopamin och noradrenalin och har tidigare ätit medicin för detta som jag dock har slutat med. Men det finns ju andra alternativ för att höja dessa nivåer. För ett tag sedan fick jag ett tips om att hänga med på ett Yogapass på Hälsostudion i Alingsås. Det gjorde jag och det kändes bra. Yoga var en sak som läkaren rekommenderade. Detta fick mig att fundera mer och att till slut ta steget till att bli medlem på Hälsostudion och börja träna. Enligt studier ska ju fysisk träning kunna hjälpa till att höja nivåerna av serotonin, dopamin och noradrenalin och dessutom frisätts endorfiner som hjälper till att få mig att må bra. Tanken är att både gå på gymmet, vara med på yogaklasser, zumbapass och kanske lite annat smått och gott. Så den största anledningen till min ändring av min tidigare motvilja till att gå till gymmet är alltså att jag behöver göra ändringar som kan få mig att må bättre. Som ett extra plus får jag ju även en snyggare kropp som orkar mer. Och jag måste säga att det känns förvånansvärt bra att vara på gymmet. Det är faktiskt riktigt trevligt där. Det hade jag aldrig väntat mig. I onsdags var jag där för första gången och fick en liten genomgång av hur några av maskinerna funkar och fick ett träningsprogram. Sedan dess har jag redan hunnit vara där två gånger till. Victoria (som tidigare har hållt kurser här) och jag har börjat träna lite tillsammans, vilket ju gör det extra roligt. Jag märker redan en effekt av träningen då jag efter träningen har känt mig mycket gladare och lugnare varenda gång hittills. Jag tror att det här kommer vara jättebra för mig. Har egentligen inte råd, men jag har ju tydligen inte råd att gå runt och må dåligt heller, så det här blir nog bra. Jag hoppas att det här kommer göra mycket för mig. Det är ett sätt för mig att minska min stress i alla fall. Jag vet att det är andra saker som också måste göras och tittas på, men för tillfället tror jag att det här ska göra en hel del nytta tills jag orkar ta tag i andra saker också. Ska i denna vevan försöka skärpa till mig lite med min kost igen också. Ät bra, må bra. Det ska nog bli ordning på mig också 🙂

7 reaktioner på ”Vad händer?

  1. Pingback: best family law attorney Germantown

  2. Madde

    Aj då dett a lät ju verkligen inte bra….nu förstår jag lite mer varför det ej hålls kurser men saknar dock lite uppdatering på hemsidan eftersom jag gärna vill gå på kurser.
    Hoppas verkligen det vänder för dig å att du är på rätt väg låter KANON! lycka till har själv en utmattningsdepr.bakom mig så I Know
    kramis

    1. Ja, det här är anledningen till att det tar lite tid för mig att svara på mail, uppdatera hemsidan och varför det inte hålls så mycket kurser härute längre. Jag hoppas att jag kan öka på så småningom, men vi får se.

  3. Anette

    Härligt med lite positiva vibbar i allt det tråkiga…! Hoppas det får fortsätta så..!
    Vet hur det är att ha en mängd diagnoser hit och dit, senast i våras höll jag på att klappa ihop helt och även jag fick ju problem med nässelfeber i somras… Mediciner hjälper gott mot symptomen men som du säger är det ju orsaken man behöver ha bukt med.

    Hoppas du får ett fantastiskt år 2013 i alla fall, nu är du ju ”på gång” och har en plan så då finns ju förutsättningarna!
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s