Jag hör ganska ofta folk som säger att aussies är svårmotiverade. Att de inte riktigt vill jobba. Att de hellre gör något annat, och bara sådant som de själva vill. Att de lägger av när de stöter på minsta motstånd osv.
Så tittar jag på mina två aussietjejer och jag får inte riktigt ihop det där. Ja, de ligger och tar det lugnt när inget händer. Speciellt Elit. Hon är nog den lugnaste, coolaste aussien jag känner tror jag så här i vardagen. Hon ligger i princip jämt och vilar när det inte händer något. Hon hetsar inte upp sig för småsaker, utan tar det som sagt rätt lugnt. TILLS det händer något av vikt för henne.
Börjar jag se ut som att det kan tänkas vara dags för lite träning är hon snabbt på fötterna. Går jag ut så studsar hon av glädje i bröst-/huvudhöjd på mig de första metrarna, sedan springer hon till grinden och kanske studsar lite till. Går jag mot planen så rusar hon till grinden och ställer sig, är grinden öppen står hon redan långt inne på planen och väntar på mig med ett förväntansfullt kroppsspråk, innan jag ens har hunnit i närheten.
Vinna är likadan på den punkten. Att träna är livet för dem. De fullkomligt älskar det! De ställer alltid upp med glädje, oavsett om det är 30 grader varmt, det ösregnar, åskar, det är fullt av andra hundar och människor i närheten, vi tränar tidigt på morgonen, mitt på den stekheta dagen, mitt i natten eller om de redan har jobbat många många timmar den dagen. Stöter de på motstånd så jobbar de sig helt enkelt igenom det, även om det är tungt. Där har de bra mycket bättre arbetsmoral än vad jag någonsin ens kommer kunna komma i närheten av att få själv.
Att den andra typen av aussie som folk pratar om existerar förstår jag såklart. Jag har själv träffat på ett antal exemplar, vissa mer svårmotiverade än andra. Men orsakerna till detta varierar nog väldigt. Ibland handlar det om gener och individ, ibland om föraren och troligtvis ganska ofta en kombination av detta. Aussien är en otroligt formbar hund, på gott och ont, och ibland passar man helt enkelt inte tillräckligt bra ihop och man råkar då forma sin hund åt ett oönskat håll. De är extremt duktiga på att läsa sina förare.
Men som sagt, tittar jag enbart på mina egna aussies så har jag väldigt svårt att förstå det där snacket om svårmotiverade egensinniga aussies. Mina tjejer har en glad inställning till livet som jag avundas och arbete/träning ligger ALLTID högt upp på deras önskelista.
Vinnabloggen 