Sammanfattning och uppföljning av mål 2013

Gänget 2013
Försök till gruppbild med självutlösaren

Det har varit både ett bra och ett dåligt år för oss i år. Min kropp har alltmer fått nog av mig och har gjort revolt. Vi kämpar för att bli vänner igen men det går trögt, även om det i alla fall känns som att det går framåt. Jag är åtminstone inte riktigt lika trött som jag var i våras och somras. Jag är fortfarande trött och behöver anstränga mig en hel del för att orka med, men jag är inte riktigt så sjukligt trött som jag har varit under året. Så som det var när jag inte ens kunde åka till Göteborg (ca en timmas resa) utan att behöva stanna bilen och vila en stund innan jag kunde fortsätta. Att kämpa för att bli frisk har sedan i sin tur tagit mycket kraft från mig, framförallt psykiskt. Jag är inte frisk än och jag ser inte någon ljusning på den fronten i det närmaste men det går som sagt framåt i alla fall. Jag har under året lagt om kosten rejält och har fått lära mig att komponera maten på annat sätt. Jag undviker nu gluten nästan helt, har minskat på mjölkprodukter och balanserar så gott jag kan med all mat som innehåller salicylsyra och bensoesyra så att jag inte får i mig för mycket av det. Kvar blir inte så mycket mat, men jag lär mig mer och mer hur och vad jag får äta och förhoppningen är att det här så småningom kan hjälpa mig att bli frisk. Piggare har jag åtminstone blivit.

I övrigt så skrev jag så här om mina mål för 2013 och vi ska nu kika lite närmre på hur det har gått.

Vinna:

  • Uppflyttad till elitklass spår
  • Äntligen få ett helt SM-år och kvala till Agility-SM 2014
  • SE LCH
  • Debutera i rallylydnad: KLART!

Det enda vi lyckades med här var att debutera i rallylydnad (med en kvalificerande runda dessutom). Vinnas anaplasma har fortsatt att ställa till det för oss. Tävlings- och träningsförbud större delen av året i och med detta. Så himla tråkigt. Jag såg i alla fall en ljusning i början av hösten och det kändes som att hon mådde mycket bättre. Just nu är jag dock lite orolig för att hon mår sämre igen. Vi får se vad som händer vidare där. Jäkla fästingar till att ställa till det! Så nej, inget helt SM-år för oss ännu och det känns verkligen skit. På de ynka fyra tävlingarna vi har varit på (kunde börja tävla igen i slutet av september) har hon dock lyckats plocka 4 SM-pinnar, men det är ju lite sent att kvala nu. Min fina fina Vinna, jag vill ju bara att hon ska få må bra och få göra det hon älskar så, dvs träna och tävla. Jösses vad glad hon blev när hon faktiskt fick starta på tävlingen i september. Lycka för både henne och mig!

Elit:

  • Uppflytt till högre klass spår: KLART!
  • SE LCH
  • Debutera i hoppklass och bli uppflyttad till klass 3: KLART!
  • Debutera i agilityklass och bli uppflyttad till agilityklass 3
  • Ställas ut några gånger och försöka få ett CK: KLART!
  • Komma igång mer med vallningen och försöka hitta bättre vallmöjligheter. Gärna ett ASCA-prov
  • Debutera i rallylydnad: KLART!
  • Godkänd exteriörbeskrivning: KLART!

Funderar på att mentaltesta henne också under hösten, men får se. Hade gärna gjort det när hon är lite äldre annars. Kanske blir det även ngt viltspårsprov.

Vi kom inte med på de tre mentaltest som vi var anmälda till, så nu har jag därför istället bokat in ett kull-MT i Falkenberg i oktober nästa år. Uppflytt till högre klass spår fixade vi i våras. Lydnadschampionatet har vi inte fixat i år. Vi har inte ens startat i elit. Vi hade lite oflyt med att vi fick lämna återbud till fyra lydnadsklass 3-tävlingar pga löp och sjukdom. Så vi kom inte iväg till start förrän i mitten/slutet av oktober. Och då jag sedan början av augusti flera gånger var på väg ut i klass 3 med henne lade jag fokus på att förbereda henne för de tävlingarna och underhålla klass 3 momenten, vilket gjorde att vi hamnade på efterkälken med elitmomenten. Nu har vi satt fart med dem men det tar ju lite tid att få in. Vi får se om vi hinner ut på någon tävling innan det är dags för valpar eller om det får bli efter. Ingen större fara. Hon är ung och vi har förhoppningsvis många år kvar att fixa vårt SE LCH.

I agilityn debuterade vi inte förrän i maj men hon är trots det uppflyttad till klass 3 i hopp (och har till och med tagit en SM-pinne) men är ”bara” i agilityklass 2. Lite oflyt emellanåt i den klassen men det hade helt klart gått lättare om jag hade tränat på både bättre och mer med balansbommens kontaktfält. Skärpning till nästa år!

Ett CK har vi lyckats ta på den ena av de två utställningar vi har varit på i år. På den utställningen blev det inte bara ett CK utan även ett CERT! Jag passade på att exteriörbeskriva henne där också, vilket gick jättebra.

Vallningen har jag valt att lägga helt åt sidan då jag helt enkelt varken har tid eller råd att hålla på med det också. Min hälsa har fått gå före i år.

Rallylydnad har vi tävlat i en gång i år och detta med en kvalificerande runda.

Allt som allt är jag mycket nöjd med Elits framgångar det här året. Vi nådde inte ända fram överallt, men det gör mig inte så mycket. Det har ändå varit ett fantastiskt år med allt vi trots allt har hunnit med. Fantastiska lilla hund!

 

Satte lite mål för Kiwi också. Fler mål utöver dessa för henne fick mina föräldrar sköta själva ;-)

Kiwi:

  • Få en kull valpar och vara en duktig mamma ;-)
  • En SM-pinne i agility KLART

Nope, det blev tyvärr inga valpar eftersom vi inte fick till en parning 😦 Mina föräldrar har istället fått tävla lite mer än de först hade planerat, så de var väl i och för sig nästan lika glada för det 😉 Hon har under året blivit godkänd i elit spår och tagit ett 3:e pris i lydnadsklass elit med dem.

Själv har jag tagit inte bara 1, utan 3 SM-pinnar med henne! Så även om det nu inte blev några valpar får jag ändå vara nöjd med hennes år. Att det inte blev några valpar är ju inget som varken hon eller jag kan hjälpa.

 

Jag satte även lite mål för mig själv i år igen.

Emelie:

  • Få till mer och bättre träning, speciellt inom agilityn med Elit. Här räcker det inte med att bara klara resultatmålen. Vi ska satsa ordentligt! KLART!
  • Få ännu mer liv i bloggen. Vill höja antalet blogginlägg och läsare KLART!
  • Träna i snitt minst 1-2 ggr/vecka på gymmet under hela året jag har mitt gymkort HALVKLART
  • Göra allt jag kan för att den planerade valpkullen ska få så bra start i livet som möjligt BLEV INGA VALPAR
  • Hitta riktigt bra valpköpare till alla småttingarna BLEV INGA VALPAR
  • Fortsätta försöka hitta tillbaka till mig själv KLART

När det gäller agilityträningen så har jag i alla fall tränat både mer och bättre än förra året, men det kunde helt klart ha varit ännu bättre.

Få mer liv i bloggen. Förra året publicerade jag 64 inlägg, i år har jag hittills publicerat 75 inlägg så det är ju en klar förbättring i alla fall. Även det kunde så klart ha varit ännu bättre dock. Men året är inte slut än och jag hinner ju blogga en hel del den stund som är kvar av året 😉

Gymmet är min stora skam. Jag har dock fram tills jag åkte på en ordentlig förkylning i september som jag sedan fick tillbaka igen ganska snart efter när jag äntligen hade blivit frisk, varit relativt duktig på att träna även om det inte alltid har varit på gymmet. Så fram till september har jag nog faktiskt hållt mig till träning 1-2 gånger i veckan och till och med lite mer. Slår jag ut det på hela året kanske det i snitt till och med kan bli träning 1-2 gånger/vecka även om det inte nödvändigtvis var på gymmet så ofta. Jogga eller vara på gymmet spelar ingen roll för mig.

Valpkullen. Tja, det blev ju ingen valpkull, men fram tills dess så letade jag åtminstone bra valpköpare och hade hittat en hel del som jag kunde tänka mig att sälja till, vilket förhoppningsvis hade gett dem en god start i livet det också. Så till viss del har jag ju uppfyllt både att ge de eventuella valparna en god start och att hitta bra valpköpare.

Och så den stora punkten: fortsätta försöka hitta tillbaka till mig själv. Även om jag är sjuk och därmed känner mig lite extra vilsen ibland, så mår jag i det stora hela mycket bättre än jag gjorde förra året och jag hittar stadigt mig själv mer och mer. Jag har äntligen börjat känna glädje i hundträningen igen och jag har ofta roligt på tävlingsbanorna igen. Så där får jag ändå känna att jag har jobbat på bra. Jag har gjort otroligt mycket i år för att må bättre och finna min väg i livet igen och det har gett resultat tillsammans med att tiden sedan min stora krasch går. Det här är väl dock en punkt som jag egentligen aldrig riktigt blir klar med, utan ständigt får jobba vidare på kan jag tänka mig, men jag tror ändå att jag faktiskt har kommit såpass långt nu att jag kan släppa den som en punkt i bloggen nästa år.

Och så till det sista jag skrev när jag satte mål för 2013:

Jag tror och hoppas på att 2013 blir ett bra år för oss, även om vi kanske inte uppfyller alla mål. Det känns som ett bra år :-)

Jämfört med de senaste åren har det här ändå varit ett riktigt bra år i det stora hela. Visst hade jag önskat att både jag och Vinna hade varit helt friska, men nu är det inte så. Vi har ändå gjort det bästa av situationen och har haft många glädjande stunder i år, även om vi har haft en del sorg och motgångar också. Sheltiesarna hänger fortfarande på och efter att ha trott att jag skulle behöva säga farväl till Zazzi i början av året så känns det så klart underbart att få ha dem med ett tag till. Året är inte riktigt slut än och man vet aldrig vad framtiden har att bringa men kort och gott har det varit ett rätt bra år i år och vi hoppas att nästa år blir ännu bättre!

Agility- och lydnadsfilmer

Mor och dotter

Min plan var att blogga ganska snart efter Novemberrusket i Tångahallen förra helgen, men så tog jag mig en kik i kalendern och insåg att det nog skulle få vänta ett tag till. Jag har knappt varit hemma den gångna veckan men nu lugnar det ner sig i några dagar, vilket jag märker att jag verkligen behöver.

Hur som helst så var jag och tävlade alla aussietjejerna i Tångahallen förra helgen. Jag har mest fokuserat på lydnad på sistone så tjejerna var ovanligt otränade men som de fina tjejer de är så jobbade de på fantastiskt fint ändå. Vinna hade lite jobbigt med höjderna. Det var maxade höjder och maxat långhopp i varje lopp tror jag. Elit, som ju egentligen mest har kört på small/mediumhöjder och inte ens har tävlat på klass 3 höjderna i large särskilt länge, hoppade förvånansvärt lätt över hindren. Hon börjar även bli duktigare på att ta fart mellan de höga hindren.

Jag är väldigt nöjd med många av loppen med alla hundarna. Någon liten miss här och var från min sida, men i det stora hela är jag supernöjd. Lite sen, framförallt i sista hoppklassen med både Kiwi och Elit, vilket kostade oss en del placeringar och Elit var någon tiondel ifrån en SM-pinne i det loppet tror jag. Med Vinna lyckades jag dock skrapa ihop hela två SM-pinnar i agilityklass under helgen och Elit tog sitt livs allra första SM-pinne! Duktiga, fina tjejerna!

Här kommer en liten film på några stunder från Novemberrusket:

Annars så jobbar vi som sagt mest på med lydnaden. Tina och jag gjorde en lite kul rutanträning häromdagen. Vi ville se hur de klarade av den här utmaningen:

Duktiga små fläckiga tjejer klarade det finfint. De hade lite problem med konskicken när det låg en target i rutan bakom konen. Den blev lite för svår att låta bli. Varför vi lade en target i rutan kan man dock fråga sig. När vi tog bort targeten såg det ut som på filmen ovan. Det här var första skicken utan target i rutan. Så targets i närheten av rutan/konen kan vara något att lägga in som störning i framtiden.

De senaste dagarna har jag även jobbat lite mer med apportering med dirigering. Igår testade jag att lägga till mittenapporten. Hon testade någon gång att springa till den, men då belönade jag upp att hon lyssnade på mitt ståkommando och bröt. Det här momentet blir stadigt bättre även om det fortfarande finns en hel del att förbättra. Hon behöver helt klart bli säkrare i momentet innan vi kan åka ut och tävla, framförallt på den högra apporten. Som finslipning behöver vi även få till lite högre fart och bättre gripanden, men det tror jag å andra sidan kommer komma mer i takt med att hon blir säkrare.

Här kommer en film på hur apporteringsdirigeringen till vänster apport såg ut idag (ja, jag säger ”höger” eftersom jag använder hennes höger och vänster):

Stadga i stå är också något som vi har jobbat lite mer med de senaste två dagarna. Jag har märkt under en period att stadgan i stå inte har varit särskilt bra men har inte riktigt gjort någonting åt det. Skärpning på den fronten så nu är det fokus på det ett litet tag framöver. Det gäller både i zätat (där hon t ex har fått syn på någon godis på marken och helt sonika brutit sin position och tagit den när jag har lämnat henne) och ställande på långa avstånd, framförallt när hon är på väg ifrån mig.

Vinna har fått träna på liknande, med undantag från stadga i stå. Det har hon inga problem med. Att däremot springa till konen när apporterna ligger ute är tydligen supersvårt. Dock gjorde hon flera riktigt bra konskick idag med apporterna utlagda. Även efter hon hade fått springa till dem. Yey! Vinna har även fått simma lite i poolen för första gången den här säsongen. Ska försöka få till lite simpass med henne emellanåt. Elit behöver lära sig att simma ordentligt innan hon får jobba i poolen 😉 Det får bli sommarprojekt nästa år.