Tråkiga besked

Det här är ett riktigt skitår så här långt. Det har varit så oerhört mycket negativt de senaste två månaderna. Min ljusglimt som har hållt mig uppe har varit Elits väntade valpkull. Nu kommer det dock inte bli några valpar och jag får försöka välja att tro att allt händer av en anledning… även om det är svårt i dagsläget.

Idag fick jag nämligen veta att Elits kullbror Melvin fick ett krampanfall igår och kvällen fick spenderas på djursjukhuset för dem. Så himla fruktansvärt för dem att behöva vara med om något sådant.

Efter bara ett anfall kan man inte klassa det som ep, men de vet heller inte vad det är. Man kan få ett anfall i livet och sedan aldrig igen, utan att det behöver betyda något. Så det enda de kan göra i dagsläget är att avvakta och se om det händer fler gånger. Händer det igen blir det klassat som ep.
Så nu står jag här med en tik som eventuellt är dräktig och samtidigt har hennes kullbror eventuellt fått ep. Med de oddsen känner jag i dagsläget tyvärr att det enda rätta är att ge Elit en abortspruta för att kunna avvakta och se vad som händer angående ep:n, om det är ep eller inte. Det värsta vore ju annars om väl valparna har kommit och han då får ytterligare anfall. Då står man där med en kull valpar som inte känns rätt att sälja.
Förhoppningsvis är det här anfallet det enda han får, men i dagsläget vet vi ju inte om det är så och då känner jag att det är bättre att ta det säkra före det osäkra, så imorgon blir det abort för Elit :´(
Så det blir tyvärr inga valpar nu hur ledsamt det än är, och det är RIKTIGT ledsamt. Jag vill inte vara logisk och behöva ta det beslutet när hjärtat skriker åt mig att det är fel. Men tyvärr ser jag ingen annan utväg. Så nu håller vi tummarna för Melvin och hans familjs skull för att det här anfallet var Melvins första och sista krampanfall. Jag har verkligen världens bästa valpköpare som tar hand om sin hund så fint och som har pratat mycket med mig om det här idag. Tack Margita!