Ny växel

Vega har hittat och lagt i någon sorts ny växel i lydnadsträningen. Igår körde jag inkallande med ställande med henne. 10 gånger i rad med leksaken utplacerad bakom henne som extern belöning. De första fem gångerna kom hon i rapportfart… lite väl snabbt för min smak. De sista fem gångerna kom hon i mer normalt tempo, men fortfarande väldigt fort. Ställandet bytte hon ut mot ”flyg 5 meter genom luften, ta ett skutt till och sedan stanna”… Hmm.

Vår fina position i fotgåendet har ändrats lite, men med träning igår var den redan bättre idag. Hon trycker på mer även där och får lite bråttom. Hehe, där får jag för att jag önskat mer attityd och tryck i fotgåendet. Men hon är kul att träna med. Det är roligare att köra lydnad med henne nu när hon är något mindre allvarsam och lite mer ”Nu kör vi!”… även om vi för tillfället får lite mer fel. Vi ska nog kunna hitta en balans mellan de där två lägena tror jag.

Motionera Elit

Elit gör inte många knop på promenaderna. Hon traskar mest lugnt efter i mina fotspår. Tigger lite godis ibland. Går kanske lite fot. Nosar lite. Skuttar möjligtvis efter Vinna och Vega några steg, men inte så mycket mer än så.

Så de senaste dagarna har jag tagit med mig en pipleksak ut på promenaderna. När vi har gått en stund ger jag pipleksaken till Vega och då blir det minsann fart på Elit. Då kan hon fara runt efter Vega en bra stund. Himla smidigt sätt för mig att motionera Elit lite bättre på och få ut mer av promenaderna. Och till på köpet får Vinna och Vega springa ännu lite mer.

Motivation och inspiration

Just nu känner jag mig mest motiverad till vallträningen. Jag borde vara mer motiverad till agilityträning just nu än jag är (eftersom jag har en massa tävlingar framöver), men det vill inte riktigt komma. Hmm… har funderat lite på hur det kommer sig. En del i det hela kan nog ha att göra med att jag inte vet hur länge till fåren kommer gå här. Jag vill gärna hinna med så mycket som möjligt eftersom det nog dröjer ganska många månader innan det kommer får hit igen.

En annan anledning är nog att jag går onlinecoachning i vallning. Man får ju alltid en massa läxor som man är sugen att testa på och försöka få framsteg i det man jobbar med.

Kanske att jag borde ta och anmäla mig till en onlinekurs i agility också, för att hjälpa mig att hitta motivationen där ordentligt just nu?… Hmm… vi får se vad jag kan tänkas hitta på.

Planerar och funderar

Den här veckan har vi, som ni nog förstår, fokuserat mest på vallträningen. Det ger ju definitivt mersmak och jag börjar fundera på målsättningar. Tittade lite i kalendern för vad man kan tänkas planera in i vallväg nästa år och blev med ens tävlingssugen.

Det hade ju varit otroligt roligt att faktiskt ta sig iväg utomlands någon gång nästa år på ASCA trial. Och så om det blir någon sådan tävling i Sverige. Det gör att jag börjar fundera lite mer på vilka djurslag vi ska tävla. Får och anka, tänkte jag… men så börjar jag fundera lite på det där med nöt också… och blir livrädd av bara tanken. Men så funderar jag lite till och det hade ju faktiskt varit kul att satsa mot ett WTCH (Working Trial Champion) med Vega någon gång och då måste vi ju våga oss in till de där korna i alla fall. Kanske är lika bra att ta tjuren vid hornen (he he) och åka på någon nötkurs nästa år för att jobba lite på min rädsla där och faktiskt försöka få till någon vallning på nöt ändå.

Hua, blir kallsvettig av bara tanken. Tänker istället på Guldtackan med lite lugnare känsla. Jag hoppas hoppas att jag kan vara med där. Inga datum ligger ute än, så det är väl bara att vänta tålmodigt ett tag till innan jag kan skriva in det i kalendern. Det hade varit roligt att ställa upp i Lammungen nästa år. Det tror jag nog att vi kanske skulle kunna vara redo för.

Att vara ny

Det är en intressant erfarenhet att känna sig ny inom en gren, så som jag känner mig inom vallningen. Att få känna på det där när det känns som att man inte riktigt har det där klara målet framför sig och inte heller riktigt har koll på vad det är man håller på med egentligen. Vallningen är så olik all annan hundträning jag har hållit på med att allt känns väldigt ovant och nytt. Men det är kul att lära sig mer och känna att man utvecklas.

Sedan i juli när jag och Vega satte igång vår träning på allvar tycker jag ändå att vi har utvecklats enormt mycket. Men än har vi väldigt väldigt mycket kvar att lära. Sådan tur vi har att SWAS (Swedish Working Australian Shepherd) anordnas onlinecoachning i vallning. Det har hjälpt oss väldigt mycket i vår utveckling. Kunna pilla lite i lugn och ro på hemmaplan, filma, skicka in, få feedback och nya övningar. Det passar mig perfekt.