Kastsvårigheter

Nu när min högerarm inte riktigt funkar som den ska har jag märkt hur mycket jag faktiskt behöver min armbåge när jag jobbar med hundarna. Så jag får tänka om en hel del i träningen nu och viss träning så som t ex framsändande och inkallande med ställande får jag helt avstå just nu, då jag vill kunna variera belöningarna. Det är tydligen jättesvårt att kasta långt och precist när armen inte riktigt funkar… Inga kastade apporter heller på ett tag. Så frustrerande. Det ska bli skönt när armen fungerar som den ska igen.

Jag som just har fått hem en massa roliga nya leksaker till hundarna från Jami Hundsport som jag vill använda. Kampa kan jag till viss del fortfarande göra i alla fall, men bara om jag använder vänster hand. Lite begränsande och ovant, men man hittar ju andra vägar att gå så länge. Jag har blivit hyfsat bra på att få iväg leksakerna en bit i alla fall med bara en liten flick med handleden och vänsterarmen har fått bli mer aktiv i träningen. Och så får jag köra lite mer med Clas och mina kursdeltagare när något tungt behöver flyttas. Men åh vad det ska bli skönt när armen är okej och allt funkar som vanligt igen. Funderar bara på hur lång tid det ska ta, det är ju liksom inte ens i närheten av bra än…

Höger, höger, höger

När vi satte igång med vallningen tyckte Vega att det var halvt omöjligt att jobba högervarv. Vänster ska det vara, tyckte hon. Efter ett tag började hon inse att man visst kunde jobba båda varv. Träningen fortskred och efter ett tag tänkte jag inte så mycket mer på det där, vilket som var hennes lätta eller svåra varv. Men på sistone när vi har jobbat lite mer på att hålla avstånd har jag märkt att det där med högervarv hade ju faktiskt inte alls försvunnit så som jag trodde. Det fanns visst lite skräp kvar där att jobba på. Visst, hon går ut höger utan problem, men hon har faktiskt ganska stor skillnad på hur snävt hon jobbar i höger jämfört med vänster.

Skickar jag vänster kan hon ta ut stora fina bågar och kan jobba fint även sista kvarten. Skickar jag höger går hon inte ut lika mycket och hon genar framförallt in ganska rejält den där sista kvarten på bågen.

Efter att inte ha vallat på två veckor eftersom förra vallträningen slutade med ett besök till akuten, då jag ramlade och översträckte armbågen, tog jag mig äntligen ut för ett pass idag. Jag fick vara försiktig och inte röra mig så mycket eftersom jag fortfarande är skadad, men det gjorde det ganska perfekt för att jobba på det där förhatliga högervarvet.

Jag hos fåren, Vega ute på bågen. Och se på sjutton: det gav snabbt stora framsteg. Tänk att jag alltid förundras över att träning faktiskt ger resultat… Nu ska vi ”bara” fortsätta jobba på detta och sakta men säkert plocka ut mitt eget avstånd till fåren och få mer säkerhet i utförandet hos Vega.

Helgen som var

Jag är ju väldigt partisk, men jag tycker att hon har blivit riktigt fin 😍

De tre senaste dagarna har gått i ett känns det som. I fredags åkte jag, Elit, Vinna och Vega till Göteborgs Hundarena. Det var dags för certifiering av några elever. Det gick jättefint och våra elever fick väldigt trevliga utvärderingar av kursdeltagarna, så det kändes bra.

När certifieringen var klar var det dags för möte, och sedan skulle en del material filmas till våra utbildningar. Där fick Elit rycka in. Det är ändå fantastiskt att se att moment som vi en gång tränade in ganska bra, men inte kört mer än kanske 3 gånger de senaste 5 åren, trots det faktiskt satt hyfsat bra. Vittringen till exempel var jag supernöjd med hur hon jobbade. Haha, jag fick ju till och med leta en kort stund i huvudet efter vilket kommando jag använde till det momentet, när det var dags att skicka henne.

Sedan fick Vega komma ut för träning i några få minuter medan Frida studerade hennes rörelser. Min kollega Frida utbildar sig till canineopat och fick låna Vega för att öva sig på. Win-win för oss alla. Hon gick igenom Vega’s struktur, rörelser och muskulatur med mig. Vega fick en ordentlig genomgång och en skön massagestund där hon stensomnade. Bättre betyg än så kan man knappast få, när hunden blir så trygg att hon somnar så hårt att hon inte ens märker när man är klar och man får väcka henne. Det var Vega’s första gång med massage så det var ju en toppen första erfarenhet. Summa summarum av genomgången så har hon en väldigt sund struktur, är mjuk och följsam i kroppen, hade några småskavanker muskulärt, så som alla hundar har, men de släppte direkt när de jobbades igenom. Skönt för mig att få höra eftersom man ibland går och inbillar sig att det kanske kan vara något fel.

I lördags och söndags åkte jag till Götene BK för att hålla kurs i inlärning/klickerträning. Första dagen skulle det vara för mer oerfarna deltagare i klickerträning och andra dagen för sådana som kommit lite längre. Det var dock ganska blandat och en del av de som var med på lördagen var även med på söndagen. Vilket härligt gäng det var att hålla kurs för. Mycket frågor och diskussioner och det var roligt med så stor variation på deltagarna i vad de gjorde med sina hundar. Alltifrån vardagslydnad, till agility, till bruks. Det var dessutom första gången jag haft så många rapportmänniskor med på samma kurs. Kul!

Lilla Vega fick följa med mig den här helgen och vara min medhjälpare när jag behövde visa något. Det är första gången hon har fått följa med på en sådan här heldagskurs och dessutom utan de andra två rödnäsorna. Jag är så glad över vilken toppenmedhjälpare hon visade sig vara. Låg snällt och vilade när inget hände. När jag behövde visa något med henne ställde hon glatt upp med stort fokus på uppgiften och sedan när jag var klar gick hon snällt och lade sig igen. På rasterna fick hon vandra runt i kurslokalen lite som hon ville och hon passade då på att mingla lite med folk, pyssla med leksaker eller ligga på rygg i mitt knä och mysa. Hon är enkel att tycka om, min lilla Vega, och hon charmade som vanligt in sig hos ganska många.

Efter kursen båda dagarna passade vi på att låna både lydnadsplanen och agilityplanen för lite träning. Båda dagarnas träning lämnade jag så där fånigt glad och kär i min lilla hund. Vilken pärla hon är!

Utöver promenad idag blir det nog vila för oss alla. Med allt som var förra veckan med förkylning, skadad armbåge och mycket jobb känner jag mig ganska slutkörd och mina utslag löper amok för fullt. Så idag blir det återhämtning som gäller. Men även om det känns segt och tungt i kroppen just nu känner jag mig ändå lätt och glad i sinnet. Det är alltid en skön känsla.

Bruksdag

Idag tog jag med mig rödnäsorna och for iväg till skogen. Uppletande och spår stod på schemat. Och vilken skön känsla jag lämnade skogen med! 4 skick, 4 föremål med både Vega och Elit i uppletandet. Riktigt fint jobbat av bägge två. Bästa uppletandet Elit har gjort tror jag. Det var nog nyttigt att få sitta uppbunden och få se när Vega jobbade först. Även lilla Vinna fick leta föremål.

Spåren gick även de så himla bra med bägge två. Vega var först ut igen. Ut i rutan utan att tveka, fin analys när hon hittade spåret och iväg i rätt riktning utan att tveka. Sedan hade hon ett väldigt säkert och fint spårarbete där alla klurigheter klarades utan minsta tvekan. Hon börjar kännas riktigt säker i spåret nu faktiskt. Kul!

Elits spårupptag lämnade mig smått lyrisk. Hon letade snabbt upp spåret, men ”BAKSPÅR” tänkte jag. Hon tog spåret och fel håll och följde det kanske 5-7 m, stannade, funderade och kikade lite och så plötsligt VÄNDER hon på egen hand och tar upp spåret åt rätt håll istället. Halleluja! Därefter ett riktigt fint spårarbete hela vägen.

Så himla bra skogsarbete. Så otroligt kul! Det var värt allt slit med förberedelser med spårläggning och vallande av uppletanderuta. Sånt där som jag tycker är vansinnigt tråkigt. Det som däremot inte är tråkigt är när man sedan släpper ut hunden i spåret eller uppletande och får se dem jobba.

Lite av uppletande och spår med Vega:

Ett skick på uppletandet och spårpåsläppet med Elit:

Och så Vinna när hon letar föremål ❤️