När vi satte igång med kontaktfältsträningen gick allting så himla enkelt, som med så mycket annat med Vega. Därför var jag dålig på att underhålla den träningen. Tog det lite för givet.
Väldigt dumt, för plötsligt fick vi problem… och det blev inte direkt bättre av att jag inte tränade på det. Till slut började jag ta tag i det litegrann nu under hösten. Så blev det bättre, men träffarna var inte lika fina som tidigare och jag började fundera på mina kriterier. Skulle jag nöja mig med frambensträffar eller var det bakbensträffar jag ville ha? Vega blev också lite osäker eftersom hon inte riktigt visste vad jag menade. Men så bestämde jag mig för att en träff är en träff oavsett och plötsligt gick det så mycket bättre. Dels för att jag faktiskt började träna mer och dels för att jag blev tydligare i min träning. Så på bara några träningspass sedan jag strukturerade upp det hela och tog tag i träningen lite bättre har vi redan fått positiva resultat. Nu måste jag bara fortsätta träna målmedvetet. Vi har just nu majoritet av frambensträffar, men fina sådana. Emellanåt får vi dock till riktigt bra bakbensträffar också, som på bilden och i det korta videoklippet nedan.
Vinnabloggen 