På tävlingslydnad för Siv Svendsen

I måndags for jag, Tuva, mamma, Elit, Nya och Elit iväg till Göteborgs Hundarena för att gå på kurs för Siv Svendsen… eller rättare sagt: jag, Nya och Elit skulle gå på kurs och de andra fick titta på 😉 Tack snälla mamma för att du ställde upp och följde med för att passa lilla Tuva under tiden så att jag kunde koncentrera mig på kursen ordentligt.

Det var kul att vara på kurs igen och jag är supernöjd med både Nya och Elit. Nya fick ta förmiddagspassen och Elit fick eftermiddagspassen. Av någon anledning blev bara ett kort pass filmat med Elit (ett pass där hunden skulle ha 100% fokus under hela passet), medan det mesta med Nya blev filmat… Jag som ville haft speciellt Elits lekkarusell, som vi testade för första gången, filmad. Att det dessutom gick superbra och vi snabbt kunde avancera, spelar tydligen ingen roll enligt Elin och mamma. Är det inte filmat har det inte hänt 😉 Det hade varit bra med en film på alla de delar vi hann gå igenom, men det finns väl på Sivs hemsida skulle jag tro 🙂

Tuva har sovit dåligt på nätterna på sistone = lite sömn för mig = korkad Emelie. Haha, jag kände mig så trög emellanåt på kursen. Som när jag fick bollen på mig (som jag tydligen skulle ha tagit emot) eller alla gånger jag fick fråga några extra gånger eller som den gången jag fick ett val att göra med leksaker och allt bara blev ett enda stort missförstånd som slutade i att Siv vek sig av skratt. Man får vara extra tydlig med en sömnberövad Emelie 😉 Ja ja, det gick ju det med och hundarna förstod snabbare än mig vad vi höll på med ibland tror jag 😉

Jag är såklart väldigt nöjd med kursen och mitt främsta mål med kursen blev uppfyllt: att fyllas av inspiration och få lite mer lydnadspepp igen. Siv är rolig att gå för och jag känner mig riktigt peppad nu… till och med peppad till att ta tag i Elits fjärr ordentligt. Kors i taket!

Extra glad blir man såklart när man får så mycket positiv respons för sina aussies. Många fina ord har jag fått höra. Att Elit är en fantastiskt fin lydnadshund vet jag ju egentligen men det är alltid kul att få höra det av andra också. Om jag bara hade haft mer tid och ork för att ta tillvara på hennes fina förutsättningar. Det värmer definitivt hjärtat att se henne briljera men det svider även lite att se henne och veta vad jag hade kunnat göra med henne vid det här laget, som jag inte har gjort eftersom energin har sviktat. Men men, hon är bara 4 år och vi har förhoppningsvis många fina år kvar tillsammans. Hittar jag bara lite mer balans så ska vi nog kunna ta oss en bit på väg, om inte annat så har vi åtminstone kul på vägen med det vi gör. Här och nu gör jag i alla fall ett löfte om att köra minst 5 pass fjärrdirigering med Elit varje vecka, hela mars månad ut. Det tycker jag att jag borde kunna skärpa till mig med och fixa.