Mot 2020!

Jag har varit löjligt förväntansfull när det gäller att sätta mig ner och fundera igenom mina mål för 2020. Så nu äntligen är det dags. Då ska vi se vad jag kan komma fram till blir bra mål för oss för det kommande året. Låt oss blicka framåt…

Vega

  • Starta lägre klass rapport
  • Bli uppflyttad till elitklass spår
  • Starta klass 2 i agility
  • Bli uppflyttad till klass 3 i agilityklass
  • Bli uppflyttad till klass 3 i hoppklass
  • Starta på vallarbetsprov (HWT) och bli godkänd
  • Starta på Lammungen
  • Starta ASCA Started
  • Bli uppflyttad till ASCA Open på något djurslag
  • Deltaga på minst en kurs
  • Deltaga på flera vallträningar

Oj oj oj, vilket roligt och spännande år vi förhoppningsvis har framför oss. Det här året har ju varit fantastiskt men jag tror banne mig på ett till fantastiskt år tillsammans. Med tävlingar i fyra olika discipliner gäller det bara för mig att få ihop allt planeringsmässigt och träningsmässigt.

Elit

  • Godkänd elitklass spår
  • Hålla kondisen uppe
  • Träna agility några gånger/månad

Någon spårtävling ska vi i alla fall komma ut på. I övrigt tränar vi lite allt möjligt och hon får gå ett och annat agilitypass emellanåt bara för skojs skull. Det ska vi fortsätta med.

Vinna

  • Hänga med på många promenader.
  • Tränas lite då och då när hon är sugen på det.
  • Många mysstunder.

Här återanvänder jag helt enkelt det här årets mål. Jag hoppas hoppas att vi får lov att fira hennes 14:e födelsedag om knappt en månad och att vi får behålla henne ett bra tag till.

Emelie

  • Fortsätta hålla en bra disciplin när det gäller träningen av hundarna och satsa ännu mer på konditions- och styrketräning av dem (och mig).
  • Förbättra kondis och styrka. Lägga upp en plan i min bujo och försöka hålla mig till den.
  • Fortsätta träna min armbåge och handled så att de har möjlighet att bli helt bra under året.
  • Fortsätta med bloggandet. Det var ju rätt trevligt att blåsa liv i den faktiskt. Jag höjer målet till minst 50 publicerade blogginlägg 2020.
  • Arrangera någon träning för extern instruktör på Vinna Hundcenter.
  • Starta upp onlineträningstips.
  • Fortsätta använda min bujo och lägga in fler mål och trackers.

Jag behåller och återanvänder en del av målen för 2019. Jag vill verkligen få till en förbättring av min kondition och styrka, så det behöver jag satsa mer på. Bloggandet var rätt kul faktiskt, så det fortsätter jag med.

Barn och hund

Det är intressant att se Tuva med hundarna ibland. Så naturligt hon kan få dem att följa henne med fullt fokus på henne. Så där som så många vuxna hundägare kämpar för att få till.

Hon gillar att vara med när jag tränar hundarna. Vilken himla tur för mig. Ibland vill hon testa själv också. Visst kliar det i mitt tränarhjärta emellanåt och jag vill gärna gå in och peta, men för det mesta låter jag henne få testa själv och göra som hon vill.

Igår såg hon mig lägga godis på nosen på Vega, och sedan låta Vega få ta den. Hon ville testa samma med Elit sedan. Jag försökte förklara att det nog är lite för svårt för Elit. Att hon inte kan det. Men hon kom på egen hand på att hon kunde lägga henne ner, säga ”plats” så att hon lade ner huvudet på golvet och sedan var det bara att lägga godiset på nosen. Hon var så himla nöjd när hon lyckades med detta på egen hand första gången. Fick efter en stund upp mobilen för att filma henne.

Nedan ser vi en gammal film från när Tuva var 2 år och fick hänga med på träning. Hon var överlycklig när hon fick ta ut Vinna och ”träna” henne på egen hand. Samspel, relation, fokus ❤️

Det är så fint att få se henne växa upp tillsammans med hundarna. Så mycket hon lär sig. Så mycket jag lär mig.

Motionera Elit

Elit gör inte många knop på promenaderna. Hon traskar mest lugnt efter i mina fotspår. Tigger lite godis ibland. Går kanske lite fot. Nosar lite. Skuttar möjligtvis efter Vinna och Vega några steg, men inte så mycket mer än så.

Så de senaste dagarna har jag tagit med mig en pipleksak ut på promenaderna. När vi har gått en stund ger jag pipleksaken till Vega och då blir det minsann fart på Elit. Då kan hon fara runt efter Vega en bra stund. Himla smidigt sätt för mig att motionera Elit lite bättre på och få ut mer av promenaderna. Och till på köpet får Vinna och Vega springa ännu lite mer.

Helgen som var

Jag är ju väldigt partisk, men jag tycker att hon har blivit riktigt fin 😍

De tre senaste dagarna har gått i ett känns det som. I fredags åkte jag, Elit, Vinna och Vega till Göteborgs Hundarena. Det var dags för certifiering av några elever. Det gick jättefint och våra elever fick väldigt trevliga utvärderingar av kursdeltagarna, så det kändes bra.

När certifieringen var klar var det dags för möte, och sedan skulle en del material filmas till våra utbildningar. Där fick Elit rycka in. Det är ändå fantastiskt att se att moment som vi en gång tränade in ganska bra, men inte kört mer än kanske 3 gånger de senaste 5 åren, trots det faktiskt satt hyfsat bra. Vittringen till exempel var jag supernöjd med hur hon jobbade. Haha, jag fick ju till och med leta en kort stund i huvudet efter vilket kommando jag använde till det momentet, när det var dags att skicka henne.

Sedan fick Vega komma ut för träning i några få minuter medan Frida studerade hennes rörelser. Min kollega Frida utbildar sig till canineopat och fick låna Vega för att öva sig på. Win-win för oss alla. Hon gick igenom Vega’s struktur, rörelser och muskulatur med mig. Vega fick en ordentlig genomgång och en skön massagestund där hon stensomnade. Bättre betyg än så kan man knappast få, när hunden blir så trygg att hon somnar så hårt att hon inte ens märker när man är klar och man får väcka henne. Det var Vega’s första gång med massage så det var ju en toppen första erfarenhet. Summa summarum av genomgången så har hon en väldigt sund struktur, är mjuk och följsam i kroppen, hade några småskavanker muskulärt, så som alla hundar har, men de släppte direkt när de jobbades igenom. Skönt för mig att få höra eftersom man ibland går och inbillar sig att det kanske kan vara något fel.

I lördags och söndags åkte jag till Götene BK för att hålla kurs i inlärning/klickerträning. Första dagen skulle det vara för mer oerfarna deltagare i klickerträning och andra dagen för sådana som kommit lite längre. Det var dock ganska blandat och en del av de som var med på lördagen var även med på söndagen. Vilket härligt gäng det var att hålla kurs för. Mycket frågor och diskussioner och det var roligt med så stor variation på deltagarna i vad de gjorde med sina hundar. Alltifrån vardagslydnad, till agility, till bruks. Det var dessutom första gången jag haft så många rapportmänniskor med på samma kurs. Kul!

Lilla Vega fick följa med mig den här helgen och vara min medhjälpare när jag behövde visa något. Det är första gången hon har fått följa med på en sådan här heldagskurs och dessutom utan de andra två rödnäsorna. Jag är så glad över vilken toppenmedhjälpare hon visade sig vara. Låg snällt och vilade när inget hände. När jag behövde visa något med henne ställde hon glatt upp med stort fokus på uppgiften och sedan när jag var klar gick hon snällt och lade sig igen. På rasterna fick hon vandra runt i kurslokalen lite som hon ville och hon passade då på att mingla lite med folk, pyssla med leksaker eller ligga på rygg i mitt knä och mysa. Hon är enkel att tycka om, min lilla Vega, och hon charmade som vanligt in sig hos ganska många.

Efter kursen båda dagarna passade vi på att låna både lydnadsplanen och agilityplanen för lite träning. Båda dagarnas träning lämnade jag så där fånigt glad och kär i min lilla hund. Vilken pärla hon är!

Utöver promenad idag blir det nog vila för oss alla. Med allt som var förra veckan med förkylning, skadad armbåge och mycket jobb känner jag mig ganska slutkörd och mina utslag löper amok för fullt. Så idag blir det återhämtning som gäller. Men även om det känns segt och tungt i kroppen just nu känner jag mig ändå lätt och glad i sinnet. Det är alltid en skön känsla.

Bruksdag

Idag tog jag med mig rödnäsorna och for iväg till skogen. Uppletande och spår stod på schemat. Och vilken skön känsla jag lämnade skogen med! 4 skick, 4 föremål med både Vega och Elit i uppletandet. Riktigt fint jobbat av bägge två. Bästa uppletandet Elit har gjort tror jag. Det var nog nyttigt att få sitta uppbunden och få se när Vega jobbade först. Även lilla Vinna fick leta föremål.

Spåren gick även de så himla bra med bägge två. Vega var först ut igen. Ut i rutan utan att tveka, fin analys när hon hittade spåret och iväg i rätt riktning utan att tveka. Sedan hade hon ett väldigt säkert och fint spårarbete där alla klurigheter klarades utan minsta tvekan. Hon börjar kännas riktigt säker i spåret nu faktiskt. Kul!

Elits spårupptag lämnade mig smått lyrisk. Hon letade snabbt upp spåret, men ”BAKSPÅR” tänkte jag. Hon tog spåret och fel håll och följde det kanske 5-7 m, stannade, funderade och kikade lite och så plötsligt VÄNDER hon på egen hand och tar upp spåret åt rätt håll istället. Halleluja! Därefter ett riktigt fint spårarbete hela vägen.

Så himla bra skogsarbete. Så otroligt kul! Det var värt allt slit med förberedelser med spårläggning och vallande av uppletanderuta. Sånt där som jag tycker är vansinnigt tråkigt. Det som däremot inte är tråkigt är när man sedan släpper ut hunden i spåret eller uppletande och får se dem jobba.

Lite av uppletande och spår med Vega:

Ett skick på uppletandet och spårpåsläppet med Elit:

Och så Vinna när hon letar föremål ❤️

Det tog bara 9 år…

… innan den där sanna träningsglädjen infann sig igen. Den där träningsglädjen som gör att man längtar till nästa träningspass. Den där träningsglädjen som försvann tillsammans med Segra.

Visst har jag haft glimtar innan. Visst har jag kommit från träningspass hög av alla må-bra-hormoner som är i omlopp efter ett lyckat pass. Men jag har trots det haft väldigt svårt för att motivera mig till nästa träningspass.

På sistone har jag märkt att jag blivit gladare och gladare av den träning jag gör – både med Elit och Vega. Jag lever på känslan länge och ser fram emot nästa träningspass. Det är helt underbart! Att hitta den del av mig själv som jag nästan trodde var borta för alltid.

Nu är det semester och träningsmotivationen är på topp. Just nu tränar vi riktigt mycket. Det var längesedan jag faktiskt kunde säga så. Vega är den som får köra mest pass just nu, men även Elit får jobba en hel del och Vinna får lattja lite då och då mellan varven också.

Vega går väldigt bra i det mesta just nu och Elit är vansinnigt rolig att träna brukslydnad med. Hon får mig alltid att le stort på lydnadsplanen. Hon verkligen strålar av glädje när hon kör lydnad… förutom när jag säger att hon gjorde något jättedåligt och tycker att vi ska göra om. Då skäller hon ut mig efter noter, haha. Som en lång harang av svordomar liksom.

Fantastiskt avslut

I förrgår körde jag och Elit vårt sista agilitylopp på tävling. Att få sluta vår agilitykarriär med ett felfritt lopp på Agility-SM var en fantastisk känsla och det var en mycket rörd Emelie som kom i mål med Elit. Och extra varm i hjärtat blev jag efteråt när jag tittade på filmen och fick höra min älskade lilla dotter Tuva, 4,5 år, heja så fint på oss när vi sprang.

Nu blir det enbart satsning på tävling i bruks med Elit och i övrigt lite lattjo träning här hemma med lydnad och agility på hobbynivå.

Jag var inte ett dugg sugen på att åka på SM innan jag åkte, men nu så här i efterhand känns det så himla bra. Vi avslutade på ett fint sätt och med känslan på topp. Jag fick se fantastisk agility, se Hanna och Zuki ta hem guldet i large och Ida och Elits kullsyster Nessie ta hem ett brons i lag.

Nu är jag full av pepp för att faktiskt ta mer tag i Vega’s agilityträning. Så nu har jag skrivit upp några viktiga punkter i hennes träning att komma ihåg och har gjort månadsmål för agility för Juli månad. Idag får Elit en vilodag och Vega’s SM-satsning börjar. Förhoppningsvis står vi på startlinjen på SM om några år. Det ska bli så roligt!