Här kommer ett långt inlägg (kompensation för årets dåliga bloggande?) Följande inlägg gjorde jag precis efter det förra årsskiftet:
Jaha, då är det dags att försöka formulera några mål inför 2010.
Zazzi:
- Inga mål alls annat än att ha kul på banorna. Hon blir 9 år till sommaren och jag är nöjd med hennes karriär.
Mira:
Vinna:
- Ta ett 1:a pris i lydnadsklass Elit
- Bli uppflyttad till Högre klass spår
- Kvala till Agility-SM 2011
- Starta på ASCA trial, får och anka (vallning)
Segra:
- Ta LP1
- Ta ett 1:a pris i lydnadsklass 2
- Starta appellklass spår
- Fortsätta med vallträningen
- MH-beskrivas
Förövrigt planerar jag även att para Vinna vid hennes löp i december om jag hittar den rätta hanen till henne. Vi får väl se vad som händer.
————————
Jaa, vad ska man säga. Livet blir ju inte alltid som man vill. 2010 har varit det absolut värsta året i hela mitt liv. Ovanstående mål har jag väl aldrig någonsin brytt mig så lite om ifall jag skulle uppnå eller inte. År 2010 har för mig enbart handlat om att försöka överleva, fastän jag egentligen inte har velat. Det har varit ett år av så otroligt mycket smärta, både psykiskt och fysiskt. Ett år jag önskar att jag aldrig någonsin behöver genomlida igen. Jag kämpar fortfarande.. varje dag. För varje dag som går blir det något lättare, men aldrig lätt. Jag saknar Segra, jag klandrar mig själv, jag oroar mig, jag har svårt att förstå och acceptera, jag har tappat min framtidstro och jag har tappat mig själv. För var dag som går blir jag dock något starkare och jag hoppas på att 2011 inbringar mig mer lycka än vad 2010 gjorde.. fast det är väl egentligen inte särskilt svårt..
Vi tar oss en liten titt på de mål jag satte upp för 2010. Med Zazzi var mitt mål att egentligen bara ha kul tillsammans på banorna. Aldrig trodde jag väl att det målet skulle vara det känslomässigt svåraste att uppnå. Efter Segras bortgång började jag inte tävla igen förrän i maj i år. Och det var kämpigt ganska länge. Började inte hitta glädjen och orken förrän mot slutet av året. Vi lyckades hursomhelst ta oss till SM 2011 trots ingen träning och virrig matte.
Mira lyckades jag på något märkligt sätt ta en SM-pinne med faktiskt. Så det målet lyckades vi ju tydligen uppnå.
Stackars Vinna har fått stå ut med en matte som inte har orkat med knappt någonting i år. Bara att ta sig ur soffan har varit en bedrift för mig. Inget roligt år för en arbetsglad aussie med andra ord. Bruks och lydnad har vi inte tävlat i överhuvudtaget. Lusten till att träna detta har inte infunnit sig alls. De få agilitytävlingar vi har gjort tillsammans har resulterat i 7 pinnar. Bara 3 kvar med andra ord för att ta oss till SM 2011, men nu ska hon ju snart paras om några dagar, så det blir inga fler tävlingar förrän till sommaren. Agilityn har inte legat högt upp på vår lista. Vi lyckades däremot ställa upp på trial på får och anka. Vinna tog ett leg på anka i started och blev uppflyttad till open sheep. Utöver detta har vi testat på viltspår med framgång. Ett anlagsprov och tre öppenklassprov ledde snabbt till ett SE VCH. Men mest av allt har hon varit en klippa att luta sig mot i stormen.
Segra. Älskade Segra. Min pärla. Mitt allt. Att hon bara skulle bli 7 månader pga av en j-la olycka fanns inte i min värld. 2010 skulle ha blivit… borde ha blivit… ett spännande år för mig och Segra. Det var då allt skulle börja. Allt vi hann med var ett BIR på MyDog… och en massa rolig träning samt mysstunder tillsammans.
Som hjälp för att försöka ta mig tillbaka till livet har jag istället fått låna mina föräldrars hund (och Segras kullsyster) Kiwi. Med Kiwi har jag satt igång lite agilityträning, men framförallt har vi ägnat oss åt vallning som vi startade i april/maj någongång. I juli ställde vi upp på ASCA trialen på anka där lilla Kiwi vann några klasser, blev High In Trial Started och blev uppflyttad till Open Ducks, där hon även tog ett leg. Vi har även ställt upp på en lydnadstävling med ett 1:a pris som resultat. Två utställningar har vi också gett oss ut på och på den ena fick hon ett CK.
Mitt år har varit allt annat än normalt för mig. Jag har inte haft någon lust alls att ägna mig åt mina vanliga aktiviteter. Då har vallningen och viltspåret varit bra för att komma igång och jobba lite med hundarna igen.
Mål för 2011 då? Jag vet faktiskt inte om jag vill sätta några riktiga mål för 2011. Inte vad gäller hundträning/tävling i alla fall. Det känns på något sätt inte viktigt för mig just nu. Zazzi och jag kommer väl förhoppningsvis deltaga på SM i år igen. Kanske kanske att jag kommer ut med Vinna i lydnaden och brukset igen. Men allt beror på om min inspiration och lust kommer tillbaka. Detta hänger troligtvis väldigt mycket på om det blir en ny liten valp till mig 2011 eller inte.
Jag går mest i väntans tider och hoppas och önskar så starkt att det blir en liten valp till mig efter Vinna och Gibson i februari/mars. Innan jag vet hur det blir med det vågar jag inte säga någonting om nästa år. Mitt år börjar i samband med att valpen föds. Kanske att det kommer en målsättning då. Vi får se. Det jag däremot sätter som mål är att om det nu blir en kull valpar så ska jag jobba med den minst lika bra som jag gjorde med den förra!
Vinnabloggen 