Framgångsrika veckor med framgångsrika MiVinnare

Blev påmind om att jag borde skriva om de senaste veckornas fina framgångar för MiVinnarna ute på tävlingsbanorna. Och ja, det borde jag nog faktiskt ta och göra. Duktiga hundar och duktiga ägare 😀 Har stulit bilderna hejvilt 😉

MelvinMelvin i räddningstagen

Margita och MiVinna’s Balefire, ”Melvin”, har varit iväg på inträdesprov till räddningen. Målet är att Melvin ska bli räddningstjänstehund. De klarade provet tillsammans med bravur och får nu gå vidare i utbildningen som ett av de 8 ekipage som klarat av allt av de ca 50 som var med från början. Så himla stolt över er!

Dobby
Dobby med sina apporter och sitt pris

Cathis har varit ute i appellklass spår med MiVinna’s Beidomon, ”Dobby”, jobbade till sig en uppflyttning till lägre klass. Bra jobbat Cathis! Han har även ställts ut med Kans matte Camilla som handler. De fick tillsammans ett Very Good. Fint jobbat Camilla.

KiwiKiwi på agilitybanan

Pappa och MiVinna’s Amistar STDd, ”Kiwi”, har blivit godkända i högre klass spår. Tjohoo! Och jag har lånat henne lite till klass 3 agility.

LyxaLyxa inför spåret

Mia och KORAD LP1 LP2 LP3 MiVinna’s Auralux, ”Lyxa”, har under de senaste veckorna lyckats med att BÅDE bli uppflyttade till elitklass spår OCH tagit deras tredje 1:a pris i lydnadsklass elit och därmed tagit hem titeln Svensk Lydnadschampion! BRAVO!!!!!!!

LyckaGammal bild på Lycka i full fart

Jonna och MiVinna’s Beonin, ”Lycka”, har under helgen tagit en pinne i hoppklass 1 och en pinne i agilityklass 1, varav agilitypinnen togs hem med en klassvinst. Snyggt jobbat Jonna!

KanFina Kan

Camilla och SE VCH MiVinna’s Berin, ”Kan”, är först ut av syskonen i den senaste kullen att exteriörbeskrivas och gick igenom den finfint och har nu första delen för korningen klar. Finfint! Mentaldelen ska han göra nästa år.

Söta IlaSöta Ila

Line och MiVinna’s Avila, ”Ila”, har debuterat i appell spår. Fint gjort.

Svea
Söt Svea

Anette och SE VCH RLD N RLD F MiVinna’s Applecreek, ”Svea”, har startat rallylydnad avancerad klass (och fick tidigare under våren ett 1:a pris i lkl 2). Bra där.

ElitElit på pinneloppet

Jag och MiVinna’s Berowin, ”Elit”, har blivit uppflyttade till högre klass spår och har debuterat i agility med en 2:a plats och pinne i hoppklass 1 som resultat på debuten. Nöjd!

De senaste veckorna har alltså 9 av de 15 MiVinnarna visat framtassarna i officiella sammanhang. Fint jobbat tjejer!

Om jag har glömt något resultat de senaste veckorna ber jag på förhand ursäkt om det 😉

Rapport från husvagnen i Sjöbo

IMG_9294

Jag anmälde mig till agilitytävlingarna som hålls i Sjöbo den här helgen för att det var 3 dagars möjlighet för mig att plocka SM-pinnar med Vinna. Nu är dock Vinna sjukskriven så jag får väl säga som så att det känns lite halvt onödigt att vara här nere (även om det är en trevlig semester). Himla tråkigt att inte kunna få den där hela säsongen med Vinna som jag så hade hoppats på det här året.

Vinna har fortfarande sviter från anaplasman. Anaplasman har troligtvis gett skador på hennes kropp. Vi var hos veterinären Elisabeth Bademo på Västra Djursjukhuset för en vecka sedan. Jag är oerhört glad att jag fick henne, för hon gjorde ett riktigt gott intryck på mig och förklarade en hel del hur anaplasma funkar.

Prognosen var dock oviss och veterinären lät allvarlig när hon pratade om det hela och om att det är svårt att komma tillrätta med det här. Ibland blir det helt bra, ibland blir det bättre och ibland går det inte att göra någonting alls åt det. Troligtvis har anaplasman gett skador på nervernas funktion i hjärnan. Vi testar nu med kortison i en månad för att se om något kan repareras. Efter det ska jag höra av mig till Elisabeth för att se hur vi går vidare. Jag är glad över att jag fick en riktigt bra veterinär som verkligen tog sig tid för Vinna, som trodde på mig och som hade stor kunskap om detta. Hon undersökte Vinna noggrant och jag tror att hon bände och vred i varenda led i hela kroppen på henne. Hon förstod vad jag menade med att Vinna inte visar särskilt mycket om hon har ont. Jag sa nämligen att jag tror att hon mer eller mindre måste bryta benet för att hon ska halta. När hon hade känt igenom henne ordentligt sa hon ”Ja himlen hade nog kunnat ramla ned på henne utan att hon skulle säga något”. Så det är inte särskilt konstigt att symptomen har varit så diffusa på henne.

Kort sagt är jag glad att jag fann en bra veterinär men jag är rätt förtvivlad över tanken på att Vinna kanske aldrig blir bra igen 😥 Jag saknar min riktiga Vinna och vill så förtvivlat gärna ha henne tillbaka igen. Det var nästan 1,5 år sedan jag hade henne här. Ibland känns det lite som att Vinna är lika lite min Vinna som Elit är Segra. Den Vinna jag har nu är är inte riktigt den Vinna jag har haft i alla år och den Vinna jag kom att älska. Det finns mycket likheter men det är fortfarande inte samma. Jag älskar den Vinna jag har nu också, men hon är inte min riktiga Vinna. Precis som jag älskar Elit, men hon är inte min Segra. Nej, livet blir inte alltid som man tänkt sig. Man får ibland lära sig att acceptera, utgå från det man har nu och skapa sig en ny framtid.

Än så länge har jag dock hoppet kvar om Vinna. Med lite tur kan jag få tillbaka min riktiga Vinna. Får jag inte det så får vi helt enkelt hitta något annat än agility att sysselsätta henne med. Förhoppningsvis kan det funka att köra lydnad med henne, om inte på tävlingsnivå, så i alla fall på träningsnivå. Och så lite enkla spår emellanåt. Min fina tävlingshund som aldrig riktigt har fått chans att visa vad hon går för.

Nu går hon på kortison. Hon får Medrol 4 mg och vi har nyss trappat ned från 2 tabletter 2 ggr/dag till 1 tablett 2 ggr/dag. Det ska hon äta i ytterligare 4 dagar innan vi trappar ned ytterligare. Kanske blir det så att vi kan sluta med kortisonet om en månad, kanske behöver hon ha det en stund till, kanske får hon gå på det resten av sitt liv. Vi får se. Huvudsaken är att hon får må bra, hur det än blir.

Och så lite tävlingsrapport från helgen. Det har inte direkt blivit några resultat att skryta med. Jag gjorde ett hyfsat lopp i dag med Kiwi om man bortser från disk 😉 Ebbe kom jag 9:a med igår. Jag har kört honom i hoppklasserna den här helgen. En dag kvar imorgon. Vi får se hur det går då.

Elit har fått köra lite agility på uppvärmningsbanan emellanåt. Hon har känts riktigt bra och hon har satt sina running contacts på balansbommen (som är väldigt annorlunda från min) de tre gånger jag har testat. Jag ser väldigt mycket fram emot vår debut nästa helg. Jag är inte så säker på att kontaktfälten kommer sitta bra då eftersom hon inte är helt genomtränad där än, men vi får se. Vi har även tränat en del lydnad. Lite av det kan ni se på filmerna nedan. Vinna och också fått köra lite lydnad idag… och på tävlingsplatsen har hon roat sig med en sten 😉

Uppflyttad till högre klass spår!

Elit, 2 år

Idag for jag, Clas, Vinna och Elit iväg till Göteborg för att jag skulle tävla lägre klass spår med Elit. Vinna fick följa med för att hon nyss har börjat på hög dos kortison och därmed behöver ut och kissa ganska ofta. Mer om det i ett senare inlägg. Stackaren tyckte nog att det var oerhört orättvist att det bara var Elit som fick komma ut och göra allt skojigt hela dagen.

Jag var lite nervös inför tävlingen eftersom jag hade hört att det skulle vara granatsprängningar på militärområdet intill klubben och jag hade hört att det lät något så otroligt mycket och hela marken skakade. Vi klarade oss dock ifrån det under de individuella lydnadsmomenten, så det var bara platsen och budföringen det drabbade, men det lät inte alls så farligt som jag hade väntat mig så det var skönt.

Vi började med spåret på morgonen. Jag har nog aldrig någonsin känt mig så klantig i spåret som jag gjorde idag. Great dog, shame about the handler skulle man kunna säga. Först var jag lite slarvig med påsläppet, men Elit löste det bra trots min fadäs så vi fick ändå 10/9,5 där. Sedan RAMLADE jag i första vinkeln och tappade linan. Hon brukar spåra i ett ganska behagligt tempo så det brukar inte vara några problem att få tag i den, men den lyckades undkomma mig hela tiden den här gången och Elit satte allt högre och högre fart. Jag vågade inte hejda henne när vi var så där i början av spåret heller eftersom hon inte är tillräckligt rutinerad för det och hon har tidigare kunnat bli lite frågande då när jag släpper på henne igen. Så här i efterhand inser jag dock att det hade varit bättre att stoppa henne. Jag trodde att jag skulle få tag i linan snabbt men det fick jag inte. Fick springa som en galning efter henne en bra stund innan jag fick tag på henne igen. Därmed missade vi två apporter där. Suck, vad klantig jag kände mig då. Men sedan flöt det på fint. Vi missade även sista apporten innan slutet. Tror att hon gjorde en liten lätt avstickare där. Slutet hittade hon dock finfint.Så 4 + slut blev det i slutändan och en skamsen matte som kände sig jäkligt klantig. Nu blev jag dessutom än mer nervös för resten eftersom vi då behövde få poäng på budföringen för att klara det (och hon har bara gjort budföring med skott en gång tidigare) och relativt höga poäng på lydnaden). Det hade varit lite skönare att få starta med fullt på spåret om man säger så.

Lydnaden gick sedan helt okej. Lite missar här och var, framförallt på de momenten som hon inte kan så bra än.
Linförigheten kändes fin. Läggandet under gång likaså. Framförgåendet fick vi ett stopp på andra sträckan. Det var många hundar som reagerade på den fläcken och jag undrar om inte Elit fick tag i en godisbit som någon hade tappat där. Hon har dock inte gått ett helt länkat framförgående sedan vi tävlade appellen i höstas så jag är ändå nöjd med hur fint hon gick.

Inkallningen började hon typiskt nog klia sig lite när jag hade lämnat henne. Krypet gick bra. Likadant som det ser ut på träninge. Inte särskilt färdigt moment, men helt okej. På apporteringen hade hon ett jättedåligt gripande. På hoppet körde vi en ny variant: hopp, backa, sitt, ligg, hopp 😉 Inte riktigt rätt, men den träningen har vi precis tagit upp igen så det var inte så konstigt att det gick dåligt.

Platsliggningen fick vi 10 på. Hon fuskade dock och låg inte med hakan i marken. Fem minuter är låååång tid kan jag säga. Hon var duktig med störningen av ett gäng änder eller liknande som flög upp från diket bredvid hundarna och när rottisen bredvid henne gick upp på platsliggningen och först gick, men sedan galopperade bort till husse. Jag blev förvånad när jag hörde skotten. Det lät typ som en liten knallpulverpistol. Det påverkade väl att jag hade vinden i ryggen och att militärfältet sköt med lite tyngre grejer så de här skotten bleknade lite i jämförelse.

Budföringen gick tack och lov bra. Den var jag nervös inför eftersom vår uppflyttning hängde på den och vi inte har gjort det här momenten tillräckligt mycket. Det var lite svåra förutsättningar då de fick springa på diagonalen över planen och skytten stod i diket utmed den kanten vi skickade från, vilket gjorde att de flesta hundarna sprang till honom istället för till mottagaren. Liiiite nervös när jag såg detta kan man säga.. Ännu mer nervös blev jag när jag skickade Elit, hon sprang först framåt, men fick sedan syn på skytten och började springa mot honom en bit innan hon kom på sig själv att det där var ju helt fel person, bytte därmed kurs och sprang fint in till mottagaren. Puh! Där hängde vår uppflyttning på en skör tråd kan man säga. Elit vill tydligen ge matte lite extra spänning här i livet.

Domare idag var Bengt Hallberg och Göran Billstedt och vi var på GMBK och tävlade.

Poängen såg ut enligt följande:

Lydnadsmoment:
Linförighet: 10/9,5
Framförgående: 5/0
Platsläggande: 10/10
Inkallande: 9,5/8
Krypande: 8/9
Apportering: 8,5/8,5
Hopp: 6/5,5
Platsliggande med skott: 10/10
Summa lydnad: 250,5/233,5 = Medelpoäng: 242 poäng

Specialmoment:
Påsläpp på spår: 10/9,5
Spårning: 7/7
Budföring: 9,5/10
Summa special: 235/234,5 = Medelpoäng: 234,75 poäng

Totalpoäng: 476,75 och uppflyttad! En fjärdeplats av 8 blev det också. Inga höjdarpoäng totalt sett, men det räckte till en uppflyttning och det var huvudsaken idag 😀

Fler MiVinnare har även varit ute i brukset den här helgen. Cathis och MiVinna’s Beidomon (Dobby) blev uppflyttade till lägre klass spår igår och samma dag blev pappa och MiVinna’s Amistar (Kiwi) godkända i högre klass spår. Grattis till er!

Lydnaden:

Platsliggningen:

Budföringen:

 

 

Zazzi – still going strong

Zazzi fick köra lite agility idag. Det var nästan 2 år sedan jag pensionerade henne från agilityn, men jag får säga att hon går fantastiskt bra fortfarande trots att vi så sällan kör och trots att hon nu är nästan 12 år gammal. Duktiga lilla Zazzi! Saknar allt lite att tävla tillsammans med min gamla trotjänare.

Filmade ett lopp vi gjorde idag: