För X antal år sedan kunde jag nog räknas till att tillhöra Sveriges elit i agility. Sedan dess har saker och ting hänt som har gjort att jag har dragit mig tillbaka lite vad det gäller agilityn (ja, egentligen i hunderiet i stort) och inte legat i så mycket tävlingsmässigt och framförallt träningsmässigt längre.
Jag har länge varit medveten om att jag har dalat lite, men under helgens agilitytävlingar kändes det extra uppenbart. Jag och Kiwi gjorde det här loppet som jag tyckte kändes rätt bra:
Bra?!!! Vi kom på 16:e plats av 98 starter och således precis utanför SM-pinne! Visst, Kiwi är min hobbyagilityhund som jag inte räknar med att göra några resultat med. Men det är inte där problemet ligger. Nej, problemet ligger hos mig själv. Någonstans under vägen har jag blivit nöjd med att prestera medelmåttigt och helt enkelt bara accepterat att det är där vi ligger. Under helgen slog det mig: ”Jag är i dagsläget en mycket bättre instruktör än jag är agilityförare” och jag kom fram till att det retar mig. Det är såklart roligt att vara en uppskattad instruktör (jätteroligt!). MEN! Jag vill tillbaka till toppen. Jag vill inte vara en medelmåtta längre. Visst… jag kör med aussie, och har därmed kanske inte riktigt samma förutsättningar för att nå den absoluta toppen, men jag kan åtminstone göra det bästa av vad jag har och jag har verkligen möjlighet att ligga bra mycket högre upp i resultatlistorna oftare än jag gör i dagsläget.
Det är inget fel i att vara en medelmåtta, det är inte det jag säger. Det jag säger är att JAG vill mer. Och det är dags att göra någonting åt det! Så igår inleddes projekt ”Skärpning!”. Projekt Skärpning! syftar till att utveckla både mig och mina hundar till bättre agilityekipage. Nästa år vill jag inte längre ligga i kölvattnet och simma efter. Vi ska kämpa oss närmre toppen.
Vi har många grejer att jobba på för att lyckas med detta, och vi måste definitivt få till mer regelbundna och vettiga träningar.
Så igår tog jag tag i slalomträningen. Att mesa runt och inte riktigt kunna alla slalomingångar självständigt och eventuellt även vara lite låst i vissa förarpositioner funkar inte längre. Så både Vinna och Elit har fått jobba ordentligt med slalomen både igår och idag. Idag fick jag även med mig kameran ut och filmade Elit, som jag tänker göra en extra storsatsning med inför nästa år, då hon är min framtid. Hon var lite långsammare idag än igår. Vet inte om det berodde på underlaget eller om hon kanske var en smula stum i benen efter gårdagens träning. Vinna, däremot gick mycket bättre idag och gjorde stora framsteg med slalomingångarna. Igår jobbade jag även på att få Elit att hålla ihop närmre mig när vi jobbar hoppkombinationer, eftersom hon har en tendens att flyta ut.
Vinnabloggen 