Nu är det inte långt kvar. På lördag nästa vecka bär det av till Nya Zeeland och vi kommer inte hem förrän den 28 december. Det ska bli såååå skönt att få komma iväg lite! Bitarna börjar falla på plats och nu är även mitt och Clas bröllop bokat. Troligtvis kommer vi gifta oss antingen här (favoriten):

eller någonstans här:

Kl 11 den 23 december står vi i alla fall på någon av de här platserna och, som Elin uttryckte det, ”lovar varandra evig trohet”. Jag hoppas på vattenfallsplatsen, men det lutar åt stranden.

Här kommer filmerna från årets sista vallträning som jag och Vinna gjorde i måndags:

 

Igår var jag hos veterinären med Vinna. Hon är lite rinnig i ögonen, framförallt det vänstra och har så varit ett litet tag. Tyvärr hittade de ingen orsak, men hon ska gå på metacam i tio dagar för att se om svullnaden vid ögonen går ner och om det i så fall blir bättre. Annars blir det sövning och spolning av tårkanaler.

Mamma och Kiwi fick hänga med in till veterinären också. Kiwi slog nämligen ut en hörntand häromdagen, så vi ville bara att veterinären skulla ta och kika på detta. Vad är det med valparna i den här kullen och att slå ut tänder? Inte verkar det ha gjort ont på henne heller, eftersom vi inte har märkt något annat än att nästan hela plötsligt saknades i munnen på henne när vi tittade… Vårdslösa valpar!

Jag skrattade lite åt Kiwi när hon kom in på veterinärstationen. Hon började med att ha ragg över hela ryggen och skälla ut den där stora bruna hunden som ville hälsa på henne. Hon var riktigt tjurig en stund…. tills hon såg att den där stora bruna hunden ju faktiskt var: MAMMA!!! Oj så snabbt hon vände i beteendet och blev sååå fjäskig och överlycklig.

Lilla Segra fick också komma in en sväng. Bra att passa på att väga henne. 15,6 stannade vågen på och hon har därmed vuxit förbi syster Kiwi med två hekto. Det är en riktig klump jag har. Nyttigt även för henne att få komma in och bara träffa personalen och mysa, för att inte få samma tråkiga erfarenheter som Vinna. Men det var stor skillnad på Vinnas, Kiwis och Segras attityder därinne. Segra och Kiwi tycker än så länge att det här störtkul att komma dit. De kastar sig glatt i famnen på personalen och är bara allmänt glada och nyfikna.

Lilla Segra har jag förresten varit lite nojjig för de senaste dagarna. Hon gjorde ett högt aussiehopp här inne häromdagen, men så var Kiwi där och studsade samtidigt och det hela slutade med att Segra landade på sidan… rakt på höften! Hon hade lite ont en kort stund och jag tyckte att hon inte gick riktigt rent på höger bak (det benet hon landade på), men mamma tyckte vänster fram… Hela dagen och dagen efter tyckte jag mig kunna se att hon var lite stelare i höger bak och att hon verkade tröttare än vanligt. Men jag är å andra sidan den enda som tycks se detta, så förhoppningsvis är det bara jag som är nojjig. Men jag kan ju inte påstå att jag blir lugnare inför röntgen när sådana här saker händer…

Segra verkligen ÄLSKAR att få komma in till fåren. Hon blir heeelt galen! Trots galen valp får jag ändå säga att jag är nöjd över hur hon beter sig. Hon byter duktigt håll när hon ska och har lite mer naturlig känsla än sin mor hade när jag började med henne.

Här kommer filmen på dagens träning med Segra. Det här var årets sista vallträning för oss. Notera mitt tjusiga fall igen. Jag har uppenbarligen vissa svårigheter att hålla mig på fötter numera. Det börjar kännas som att fåren verkligen går in för att tackla mig..

Lördagen var en riktigt produktiv dag. På förmiddagen åkte jag ner till aussieklubbens uppfödarmöte för uppfödare i LO Västra. Vi skulle hållt till på Kungsbacka BK men eftersom det var så få som skulle komma fick vi vara hemma hos Tina på Door-keepers istället. Vi (jag, Tina, Anki och Marie) hade en riktigt produktiv dag tycker jag. Det blev givande diskussioner på mötet (och god mat och gott fika!) och det är alltid nyttigt att lära känna fler uppfödare lite bättre. På något märkligt sätt röstades jag plötsligt fram som avelsansvarig i det här lokalområdet… Med tre par ögon stirrandes bedjande på mig kunde jag inte låta bli att tacka ja… trots att jag egentligen inte alls har tid med sådant. Ja ja, vi får väl se hur det blir med det i framtiden.

Tack allihop för en trevlig uppfödarträff!

Då det hela tiden bjöds in till trevliga diskussioner gick tiden något fortare än räknat och det var bara att hasta hem. På kvällen skulle min bror firas eftersom han fyllde 35 dagen före. Där blev det god mat, trevligt umgänge, Guitar Hero, Buzz och sedan åkte vi till Stures för lite bowling. Trevligt trevligt!

Söndagen röstades snabbt fram till slappardag av mig och Clas. Helt underbart skönt med en dag då man skjuter alla måsten åt sidan och tillåter sig att bara ta det lugnt, utan att få dåligt samvete. Lite TV-tittande (eller rättare sagt ganska mycket TV-tittande), en tripp till Borås och så blev jag sugen på lite träning med Segra och Vinna inomhus.

Idag åkte jag på den sista vallträningen för i år. Men mer om det senare.

 

Igår blev jag klar med ännu en hemsida. Lite mer info ska in på en del sidor, men i stora drag är den klar. Gå in här för att titta: www.arelidsaussie.se

Jag var så duktig idag att jag fick fram kameran och filmade Segras frukostträning. Idag höll vi till i valprummet, vilket vi inte brukar göra. Bra med lite miljöombyte. Här kommer filmerna:

Apportering:

Ingångsträning + lite fokus:

Vändningar på stället:

Fotgående:

Vardagsapportering:

Platsliggning:

Tasstarget:

Var iväg till Carins place för att träna lite vallning på egen hand ihop med Elin. Det gick okej. Vinna kändes lite mer off idag, men igår kändes det som att hon hade lite träningsvärk och det kan hända att det sitter i även idag.

Jag fick åka lite får vid ett tillfälle också. Vinna tryckte på lite för mycket (och det var dessutom i fårens drag), fåren rammade mig, jag hamnade mitt i flocken och två får tog varsitt knäveck på mig och vips så hade jag inga fötter på marken längre utan red uppe på två får. Bara att invänta fallet alltså. Sedan stöp jag. Naturligtvis på det lerigaste stället i hagen…

Här kommer lite filmer på de två senaste vallträningarna:

Jag och Vinna tar in fåren till träningshagen:

Träning på att få in fåren i fålla och ut igen:

Drivning, som ett X:

Fösning, som ett X. Ja det var tanken, men jag kan ju inte påstå att det blev så…

Lite mera drivning, här med mig ridandes på får också…

Imorgon blir det förhoppningsvis en film på Vinnas kontaktfältsträning

Jag var duktig idag och körde ett till ordentligt träningspass med Segra. Vi hinner med otroligt mycket träning på hennes frukost.

Vi fortsatte att jobba med fotingångarna på signal, vilket gick riktigt fint och vi har nog nästan uppfyllt månadens träningsmål där:

Ingång:

  • Rakt framifrån: Tävlingspose
  • Rakt framifrån: ”Fot”

Körde även vidare med apporteringsträningen. Den här gången började jag direkt med apporten och det gick fantastiskt bra! Jag har tidigare börjat med strumpan eller kamptrossen för att få in henne på vad det är vi ska göra (har inte använt apporten så mycket). Hon grep jättefint om apporten och höll kvar den i ett fast grepp (jag håller också kvar i den). Så där har jag uppnått den här månadens träningsmål:

Apportering:

  • Sitta, gripa strumpa, fast grepp: 2 s
  • Sitta, gripa reptross, fast grepp: 1 s
  • Sitta, gripa apport, fast grepp: 1-2 s

Jag testade även att bara lätta på greppet om apporten ett kort ögonblick och sedan ta tag igen och det gick toppenbra! Dock ska jag egentligen hålla mig till träningsplanen och inte gå händelserna i föväg…

Jobbade vidare med fotgåendet och där gör vi också framsteg. Är i stort sett klar med träningsmålen där också. Ska bara bli lite säkrare. Idag jobbade vi (inomhus) med de tre senare punkterna.

Fotgående:

  • Fotgående, ca 5 m från baklänges fot
  • Fotgående, 3 m från utgångsposition
  • Halt i fotgåendet: bra sättande (tävlingsmässigt)
  • 90 graders vänstersväng i fotgående

Sedan körde vi förflyttning stå-sitt och sitt-stå inför fjärren (på frivillig basis) och för att hon ska bli ännu mer medveten om stå och bjuda på stå även från sittande. Egentligen fanns det bara med punkten ”Stå från sitt”, under Stå-träningen, men jag upptäckte att det här nog fick bli en egen träning och därmed jobba mellan bägge skiftena. Så början till fjärrdirigeringen har alltså införts i månadens träningsplan. Anledningen till att jag har lagt in detta nu är framförallt för att hon ska ha mer förståelse för ”stå” inför utställningar.

Det började lossna lite mot slutet, framförallt när jag började använda mig av handtarget vid ställandet som en extra hjälp i början. Det blev också bättre om jag hade en hög med godis på golvet framför henne, eftersom hon gick in i det hela med lite mer fokusering då. Månadens mål för detta ser ut så här:

Fjärrdirigering:

  • Stå-sitt och sitt-stå, frivilligt och på signal. Jag ståendes.

Det är vi inte i närheten av än.

Gick vidare till platsliggningsträningen och där började jag lägga på kommando. Testade även att låta henne ligga kvar en stund. Även i det här momentet börjar vi närma oss månadens mål:

Platsliggning:

  • Frivillig plats
  • På kommando (”Plats”) från ligg (jag ska kunna sitta och stå framför/bredvid henne)
  • Ligga kvar: 5 s
  • Omvänt lockande/störningar

Vi jobbade även vidare med vändningar på stället. De två första punkterna är i stort sett helt klara. Däremot har hon lite svårare för höger om halt och helt om halt (åt höger). Men det är bara för att vi inte har kört det så mycket. Det börjar helt klart komma.

Vändningar på stället:

  • Stående, vänstersväng: 1 varv
  • 90 grader vänster med sitt (tävlingslikt)
  • 90 grader höger med sitt (tävlingslikt)
  • Helt om med sitt (tävlingslikt)

Vi avslutade träningen med att påbörja startträningen i agility. Dvs sitta, fokus framåt. Det gick fantastiskt bra och där är vi i stort sett redan framme vid månadens slutmål. Ska bara tränas lite mer så att det blir säkrare.

Startträning

  • Sitta, jag står 1 m ifrån henne, fokus framåt. ”Fram” till extern belöning.

Utöver detta blev det även en del passivitetsträning mellan träningspassen. Hon är numera duktig på att gå och lägga sig när inget händer.


Bus med mamma Vinna på tomten

Blev träningssugen när den Förberedande Lydnadskursen började närma sig mot sitt slut, så jag tog ut Vinna för ett litet träningspass i regnet och mörkret. Tog med mig en av pipbollarna Segra vann i helgen för att använda som belöning. Bra kastbelöning och Vinna gör precis vad som helst för sina älskade pipisar. Vi jobbade med rutan, vilket sakta men säkert började lossna. Vi är dock inte på långa vägar där vi var när vi lade ner träningen i våras (eller ska jag vara riktigt ärlig så var det väl i vintras vi lade ner träningen). Men det kommer. Bra attityd i alla fall och hon kämpade hårt för att göra rätt. Det blev ett rätt hårt pass med många repititioner, men det fixade hon fint.

Efter rutan-träningen gick vi över till lite running moose. Jobbade med enbart nedgången ett tag och sedan avslutade vi träningen med att köra hela balansbommen två gånger och bägge gånger fick vi riktigt fina kontaktfält. Kanske ett litet genombrott på den här nya nivån? Vi får väl se hur det ser ut nästa gång.

 

Det var tur för min del att inte all träning har gått åt skogen i alla fall. Segras träning idag (har varit slapp med det på sistone så det har inte blivit mycket tränat) gick finfint. Vi tränade på apportering, ”ligg” på kommando från sitt och stå, ”lägg dig” på kommando från sitt och stå, fotingång både på tävlingspose och på ”fot”, vändningar på stället, ligg kvar, sitt kvar, stå kvar och frivilliga växlingar mellan stå och sitt. Det sistnämnda var svårast men jag tror att vi fick till det någorlunda till slut.

Zazzi och Mira fick träna på apportering. Bägge kunde vid träningspassets slut sitta, ta apporten och hålla kvar den i några sekunder tills jag tog handen under och klickade. Stora framsteg här!

Vinna fick förutom lydnadspasset även köra ett pass med Running Moose. Nedgången på balansen är numera bara någon dm från marken. Vi har inte riktigt hittat flytet på den här nivån än, men det började lossna lite mot slutet av passet.

Och så har jag även hunnit med lite vallträning till. Jag och Elin åkte nämligen till Carin igår för att träna lite på fåren på egen hand. Vi har nu avancerat såpass att vi har fått tillåtelse att åka och träna själva emellanåt. Vi startade med en liten genomgång av dagens plan. Sedan fick jag och Vinna ta in fåren från mellanhagen till träningshagen. Det var lite spännande att se hur det skulle gå, men det gick förvånansvärt enkelt. Nöjd över hur vi skötte oss här.

Därefter jobbade Elin och Tvist vidare med lydnaden, försning och lite rundning. Vinna och jag jobbade vidare med fösning. Först körde vi enbart fösning längs med staketet i hagen. Nästa pass föste vi dem fram till fållan, öppnade den, Vinna tog in fåren och så stängde jag. Lycklig över hur fint det gick. Öppnade sedan för att låta Vinna ta ut dem igen. Även det gick jättefint och lugnt och sansat. Därefter fick hon ta ut dem i mellanhagen igen för att träna vidare på fösning där. Då blev det genast lite mer att jobba med. Fåren har ett enormt drag upp mot fårhuset, men Vinna sprang duktigt och stoppade dem och tog tillbaka dem när det försökte smita. Fösningsträningen den här dagen gick mycket bättre. Jag börjar lära mig och Vinna börjar bli mer lyhörd.

När jag filmade Elin och Tvist när de jobbade i mellanhagen fick jag se i ögonvrån hur Vinna smyger ibäg mot ankorna som gick på andra sidan i hagen. Rundar dem fint åt vänster, helt lugnt och i skritt. Driver dem sedan lugnt och behärskat genom hela hagen till mig, medan jag står och filmar Elin. Lilla sötfia! Hon jobbar otroligt fint med ankorna (även om det inte var meningen att gå och valla ankor just här då) och anpassar sig mycket bättre med dem. Sänker farten bättre när det behövs och är mycket mer förutseende. Fåren har hon en tendens att bröta på lite mer med.

Så vallträningen på egen hand gick faktiskt jättefint. Både Tvist och Vinna jobbade väldigt bra. Ja, Elin och jag skötte väl oss någorlunda vi med ;-)

Nästa sida »